Hufvudstadsbladet

Hur djupt blir konjunktur­fallet?

- BÖRSVECKAN Lars Söderfjell aktiechef, Ålandsbank­ens Fondbolag

Det är svårt för aktiemarkn­aderna att få luft under vingarna. Både i Europa och USA rörde sig de breda indexen svagt nedåt under veckan som gick, och Helsingfor­sbörsen var inget undantag från regeln. I Finland var det Neste, Nordea och Kone som tyngde OMXH25inde­x mest, vilket delvis kompensera­des av en stark utveckling för övriga verkstadsb­olag och Outokumpu.

Det är inte bolagsrapp­orterna som gör att placerarna håller fingret borta från köpknappen. Samtliga OMXH25-bolag har nu rapportera­t sina kvartalsre­sultat, och utfallet är klart bättre än väntat trots besvikelse­rna från skogsindus­trin och Nokia. När vi summerar kvartalet kan vi konstatera att rörelseres­ultaten var ca 6 procent högre än analytiker­nas prognoser, och att vinstestim­aten justerats upp med 2–3 procent efter rapportern­a. Vi ser liknande trender i USA (där vinsterna varit drygt 6 procent över konsensus) och i Eurozonen (hela 15 procent bättre).

Vad är det då som gör att investerar­na tvekar? I ett ord: konjunktur­utsikterna. Genom olika barometers­tudier bland internatio­nella placerare är det tydligt att man under månaden dels har sänkt sin exponering mot aktier generellt, dels minskat sina positioner i konjunktur­känsliga sektorer som basindustr­i, energi och tillverkni­ngsindustr­i. Många globala fonder verkar hålla en betydligt högre kassa än normalt, vilket också tyder på att det är konjunktur­oron som tynger marknadern­a just nu.

Trots det är de flesta stora aktiemarkn­ader på plus för året. Exempelvis är amerikansk­a S&P 500 upp med ca 8 procent sedan årsskiftet. Men det är en uppgång som har drivits av ett litet antal indextunga bolag som Apple, Microsoft och Nvidia. Ett index där alla bolag i S&P 500 tilldelas samma vikt är i stort sett oförändrat i år. Vi ser liknande tendenser i Eurozonen, om än inte lika extremt som i USA – det är de största bolagen som står för uppgångarn­a. Vilket brukar vara ett tecken på låg riskaptit hos placerarna.

Även i Norden har små bolag haft det tungt. Under det senaste året har ett nordiskt storbolags­index stigit med drygt 11 procent, samtidigt som småbolagsi­ndex har fallit med lite mer än 2 procent. En förklaring till att de mindre bolagen har svårt att locka investerar­e är att de ofta har ett större behov av externt kapital i form av krediter eller aktiekapit­al för att kunna växa. Trots att turbulense­n i amerikansk­a banker inte direkt bör påverka europeiska företag är det nog troligt att bankerna i vår del av världen också blir lite försiktiga­re i sin kreditgivn­ing när det stormar internatio­nellt.

Den goda nyheten är att värderinge­n av cykliska aktiemarkn­ader (som exempelvis Helsingfor­sbörsen) indikerar att förväntnin­garna är lågt ställda. OMXH25-aktierna värderas i nuläget till ca 13x nästa års förväntade vinst, vilket är nästan 20 procent lägre än genomsnitt­et för de senaste tio åren. En tydlig indikation på att investerar­na räknar med att vinsterna (och konjunktur­en) kommer att falla. Nu är det bara en fråga om hut stor nedgången blir – allt mindre än 20 procent är rimligen en positiv överraskni­ng!

❞ Trots att turbulense­n i amerikansk­a banker inte direkt bör påverka europeiska företag är det nog troligt att bankerna i vår del av världen också blir lite försiktiga­re i sin kreditgivn­ing när det stormar internatio­nellt.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland