Hur djupt blir konjunkturfallet?
Det är svårt för aktiemarknaderna att få luft under vingarna. Både i Europa och USA rörde sig de breda indexen svagt nedåt under veckan som gick, och Helsingforsbörsen var inget undantag från regeln. I Finland var det Neste, Nordea och Kone som tyngde OMXH25index mest, vilket delvis kompenserades av en stark utveckling för övriga verkstadsbolag och Outokumpu.
Det är inte bolagsrapporterna som gör att placerarna håller fingret borta från köpknappen. Samtliga OMXH25-bolag har nu rapporterat sina kvartalsresultat, och utfallet är klart bättre än väntat trots besvikelserna från skogsindustrin och Nokia. När vi summerar kvartalet kan vi konstatera att rörelseresultaten var ca 6 procent högre än analytikernas prognoser, och att vinstestimaten justerats upp med 2–3 procent efter rapporterna. Vi ser liknande trender i USA (där vinsterna varit drygt 6 procent över konsensus) och i Eurozonen (hela 15 procent bättre).
Vad är det då som gör att investerarna tvekar? I ett ord: konjunkturutsikterna. Genom olika barometerstudier bland internationella placerare är det tydligt att man under månaden dels har sänkt sin exponering mot aktier generellt, dels minskat sina positioner i konjunkturkänsliga sektorer som basindustri, energi och tillverkningsindustri. Många globala fonder verkar hålla en betydligt högre kassa än normalt, vilket också tyder på att det är konjunkturoron som tynger marknaderna just nu.
Trots det är de flesta stora aktiemarknader på plus för året. Exempelvis är amerikanska S&P 500 upp med ca 8 procent sedan årsskiftet. Men det är en uppgång som har drivits av ett litet antal indextunga bolag som Apple, Microsoft och Nvidia. Ett index där alla bolag i S&P 500 tilldelas samma vikt är i stort sett oförändrat i år. Vi ser liknande tendenser i Eurozonen, om än inte lika extremt som i USA – det är de största bolagen som står för uppgångarna. Vilket brukar vara ett tecken på låg riskaptit hos placerarna.
Även i Norden har små bolag haft det tungt. Under det senaste året har ett nordiskt storbolagsindex stigit med drygt 11 procent, samtidigt som småbolagsindex har fallit med lite mer än 2 procent. En förklaring till att de mindre bolagen har svårt att locka investerare är att de ofta har ett större behov av externt kapital i form av krediter eller aktiekapital för att kunna växa. Trots att turbulensen i amerikanska banker inte direkt bör påverka europeiska företag är det nog troligt att bankerna i vår del av världen också blir lite försiktigare i sin kreditgivning när det stormar internationellt.
Den goda nyheten är att värderingen av cykliska aktiemarknader (som exempelvis Helsingforsbörsen) indikerar att förväntningarna är lågt ställda. OMXH25-aktierna värderas i nuläget till ca 13x nästa års förväntade vinst, vilket är nästan 20 procent lägre än genomsnittet för de senaste tio åren. En tydlig indikation på att investerarna räknar med att vinsterna (och konjunkturen) kommer att falla. Nu är det bara en fråga om hut stor nedgången blir – allt mindre än 20 procent är rimligen en positiv överraskning!
❞ Trots att turbulensen i amerikanska banker inte direkt bör påverka europeiska företag är det nog troligt att bankerna i vår del av världen också blir lite försiktigare i sin kreditgivning när det stormar internationellt.