EU ska straffa sanktionsrundarna – sättet oklart
Fler ska straffas för deras sätt att kringgå EU:s sanktioner mot Ryssland för kriget i Ukraina. Men hur och vilka är fortsatt oklart.
Sanktionerna fungerar, hävdas envist från EU-kommissionen.
– Förra året hamnade den ryska ekonomin i recession, trots rekordhöga energipriser, och den väntas gå tillbaka i år också, betonar finansansvarige exekutive vice ordföranden Valdis Dombrovskis på väg in till tisdagens finansministermöte i Bryssel.
Men sanktionerna hade också kunnat vara ännu mer slagkraftiga, om inte ryska intressen hittat vägar att kringgå dem.
Det står nu i fokus när ännu ett sanktionspaket diskuteras, det elfte för EU:s del sedan februari i fjol.
– Vi ser i länderna runtom Ryssland att både exporten och importen ökar där. Det finns skäl att tro att det här helt enkelt är att man går förbi sanktionerna, säger Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Hon och hennes kollegor diskuterade på tisdagen vad tullmyndigheterna kan bidra med i kampen mot kringgåendet.
Parallellt pågår samtal på ambassadörsnivå om EU-kommissionens senaste förslag kring hur sanktionsrundande företag ska kunna drabbas.
Frågan är dock känslig, inte minst om det skulle bli aktuellt att agera ekonomiskt mot hela länder, som exempelvis Georgien, Kazakstan eller Turkiet.
– Vi är medvetna om att det finns länder som fortsatt levererar till Ryssland. Det kan inte accepteras. Vi har allvarliga sanktioner och de får inte kringgås av länder som tjänar på det, fastslår Tysklands finansminister Christian Lindner – utan att vilja gå in på exakt hur man i så fall bör agera.
– Vi arbetar på det, svarar Lindner kort.
Möte i Japan
Sanktionsfrågan kommer att vara ett huvudämne när G7-ländernas stats- och regeringschefer håller toppmöte i Japan under helgen, med EU-ledarna Ursula von der Leyen och Charles Michel på plats.
Till mötet är även en lång rad andra länder specialinbjudna, exempelvis Brasilien, Indonesien och Indien.
Även där finns EU-synpunkter på agerandet kring sanktionerna.
– Att Indien köper rysk olja är normalt, men om de använder den till att bli en mellanhand, där rysk olja raffineras och säljs vidare till oss som biprodukter, så måste vi agera, varnar EU:s utrikeschef Josep Borrell i en intervju med tidningen Financial Times.