Nya friidrottschefen sågar ryssarnas comeback
Friidrottsförbundets nya ordförande Riikka Pakarinen anser att idrottsvärlden måste ta sitt ansvar i samhället.
I mars öppnade internationella olympiska kommittén IOK för att ryska och belarusiska idrottare kan delta i internationella tävlingar under neutral flagg. Ett beslut som fick hård kritik – men många internationella grenförbund har redan följt IOK:s rekommendation.
– Jag förstår inte själv, idrottsförbunden och IOK borde vara strikta i den här frågan. Resten av samhället visar med sina handlingar, sin politik och sanktioner att Rysslands aktioner inte går att godkänna, säger Riikka Pakarinen, som nyligen valdes till ny ordförande för Finlands friidrottsförbund.
– Det ryska landslaget fungerar i stor utsträckning under statens regi. Jag förstår idrottarnas synpunkt, men om vi tillåter ryska idrottare att tävla, med eller utan nationella beteckningar, ger vi efter för Putin. Vi ger rum för Putins pro- paganda.
Med i samhällsdebatten
Friidrottsförbundet stödjer det europeiska friidrottsförbundet EA:s linje: inga ryska eller belarusiska idrottare får delta så länge Ryssland fortsätter med sitt invasionskrig i Ukraina.
Finlands olympiska kommitté anser inte heller att det är rätt tidpunkt att tillåta ryska eller belarusiska idrottare i internationell tävlan. Ryssland och Belarus har varit avstängda sedan mars 2022, efter att Ryssland inledde sitt invasionskrig i Ukraina.
– Vår synpunkt är klar. Ryska och belarusiska idrottare får inte delta så länge det brutala kriget i Ukraina pågår. Vi måste också förstå konsekvenserna av besluten som fattas inom idrotten, säger Pakarinen.
Pakarinen anser att friidrottsförbundet borde profilera sig i samhälleliga frågor. Det gäller inte bara Ryssland.
– Idrotten är inte isolerad från resten av samhället. Jag vill att vi deltar i samhällsdebatten då det handlar om jämlikhet, rättvisa och jämställdhet. Vi vill vara en idrottsgren som med vår verksamhet visar att vi står för de här värderingarna, säger hon.
Ekonomin lägger grunden
Pakarinen tog över som tf ordförande i december, då Sami Itani blev sjukledig. I april valdes hon till ordförande. Idrottsligt sett är situationen lovande.
– Förra sommaren var mycket framgångsrik. Inomhus-EM gick också mycket bra. Samtidigt måste vi ta hand om gräsrotsverksamheten, hjälpa föreningarna att bevara sin livskraft och uppmuntra till frivilligt arbete. Ekonomin ligger i grunden för hela verksamheten. Den ekonomiska situationen är utmanande i hela samhället, säger Pakarinen.
– Vi behöver också få fler utövare. Vi har gott om flickor, men vi måste satsa mer på pojksidan. Det är därifrån de nya toppidrottarna kommer.
Hemma-EM
I EM i München i augusti 2022 tog Finland hem två guld, ett silver och ett brons. I inomhus-EM i Istanbul i mars 2023 vann Finland två guld.
Sommarens höjdpunkter är U23-EM i Esbo och VM i Budapest. Friidrottsförbundet har ännu inte spikat några medaljmål, men det är klart att publiken förväntar sig medaljer åtminstone i Esbo. En liten del av idrottarna kan delta både i U23-EM och VM.
– VM är det största evenemanget för landslaget, men hemma-EM är också enormt. Vi har säkert ett rekordstort lag, uppskattningsvis uppemot 50–60 idrottare. Det finns flera idrottare som kan vinna EMguld eller medalj, säger Pakarinen.
Ny manager
Den före detta elitgymnasten Jani Tanskanen utsågs i mars till friidrottsförbundets GM. Han tar över de uppgifter som Tuomo Salonen hade förut. Vad anser han om läget inför sommaren?
– Förhoppningsvis fortsätter samma trend. Vi har idrottare i flera olika grenar som nått framgång, profilerat sig, och gett hela sin gren ett lyft. Vi har distanslöpning, höjdhopp, tresteg, stavhopp på EM-toppnivå, vid sidan om den traditionella spjutkastningen, säger Tanskanen.
Wilma Murto tog dubbla EMguld i stavhopp, Topi Raitanen sprang hem EM-guld i 3 000 m hinder, Kristiina Mäkelä tog hem EMsilver i tresteg, Reetta Hurske tog EM-guld i 60 m häck.
Även i den traditionella succésporten spjut tog Lassi Etelätalo EM-brons. Glöm inte heller inomhus-EM 2021, då Ella Junnila tog brons i höjdhopp, Kristian Pulli brons i längd och Lotta Kemppinen silver i 60 m.
– Slägga är en gren där det är bra drag för tillfället. Vi har bredd både bland damerna och herrarna. Det kan vara en gren som lyfter sig under sommaren. Det finns också andra.
Hög nivå i VM
EM är förstås en sak, VM en annan historia. I en del grenar, som sprintgrenarna, är nivån avsevärt högre då alla de bästa i världen deltar.
– Tyngdpunkten ligger i Europa i vissa grenar, i Afrika i andra, och i ytterligare andra grenar i Amerika. Jag tror vi har fler idrottare som till och med kan slåss om tätplaceringar i VM, bara förberedelserna går bra, säger Tanskanen.
Under hans företrädare Tuomo Salonens tid vände Finland kursen efter flera magra år. Tanskanen tar inte stress över att fylla Salonens skor.
– Jag tar mer stress över att göra ett lika bra arbete som den förre managern. Det hänger på små saker i slutändan. Resultaten i sig är inte avgörande, utan hur idrottarna och tränarna upplever att de kunnat jobba mot sina målsättningar, samt hur vi kunnat stödja dem. Det intresserar utomstående då vi når framgång.