Strömlinjeformning hotar köra över svenskan i Kyrkslätt

Skolan är Svenskfinlands viktigaste institution. I Kyrkslätt, gammal svenskbygd med en betydande svensk minoritet än i dag, måste beslutsfattarna inse betydelsen av det svenska och inte äventyra den svenska skolan.

Det går inte att överdriva skolans betydelse för oss finlandssvenskar. Skolan är viktig för både språket och kulturen, eftersom den bär båda vidare. Skolan är en samlingsplats och en kontaktyta.

Det är särskilt viktigt i dag när så många familjer är tvåspråkiga. Att tvåspråkiga familjer i regel väljer svensk skola och småbarnspedagogik för sina barn är av stor betydelse för svenskan och tvåspråkigheten i Finland.

I så gott som alla tvåspråkiga kommuner är praxis att den svenska bildningen har antingen en egen nämnd, eller att det finns en gemensam nämnd men en svensk och en finsk sektion.

Esbo använder modellen med en särskild nämnd som utöver bildningen också ansvarar för kultur, ungdomar och arbetarinstitut och de tjänster som produceras inom de här områdena.

Helsingfors använder den andra modellen med skilda svenska och finska sektioner. Även förvaltningen är uppdelad så att det finns särskilda enheter och tjänstemän för det svenska utbildningsväsendet.

I praktiken innebär båda de här modellerna att den svenska utbildningen har en autonomi. Både beslutsfattare och tjänstemän är införstådda med att de svenskspråkiga skolorna är minoritetsskolor och vet vad det innebär. Det gäller allt från – oftast – färre elever på den svenska sidan och mindre enheter till att elever med minoritetsspråk kan behöva särskilt stöd.

Kyrkslätt har nu delvis frångått den här modellen. Det finns fortsättningsvis två olika nämnder för de finska och de svenska skolorna och småbarnspedagogiken. Men förvaltningen har ändrats så att den svenska förvaltningen har införlivats med den finska. Tidigare fanns en svensk bildningsdirektör som nu har avskaffats.

Det här är möjligt eftersom förvaltningsstadgan i höst ändrades så att bildningsdirektören har makt att fatta beslut om hur det är organiserat. Bildningsdirektören EevaKaisa Ikonen motiverade förändringen med att man ska undvika dubbelarbete och att den nya organisationen är mera strömlinjeformad. Förvaltningen ska vara tvåspråkig.

Så är det också – men bara till pappers. Det blev uppenbart för alla när en ny utbildningsdirektör utsågs. Till kraven hörde kunskaper också i svenska, men bildningsnämnden valde ändå en person som inte kan svenska.

Den nya direktören är Astrid Kauber som har studerat i Estland och inte kan svenska. Givetvis har hon inte avlagt ett tjänstemannaprov i svenska eftersom ett sådant inte krävs i Estland.

Valet har upprört många i Kyrkslätt och debattens vågor har gått höga. Det har gjorts en rad rättelseyrkanden, som fortfarande är obehandlade. Kommunstyrelsens ordförande Timo Haapaniemi (Saml) tog frågan till styrelsen, som med rösterna 7 mot 6 beslöt att valet av utbildningsdirektör står fast.

Det finns en svensk utbildningschef, men hon är underställd direktören, som givetvis bär ett ansvar också för det svenska.

SFP har under hela processen motsatt sig försämringarna. Partiet understryker att det här inte är en personfråga och att man inte har något emot Astrid Kauber, som utan egen förskyllan nu har hamnat i en tråkig situation.

Kyrkslätt har som många andra kommuner i södra Finland varit en svenskdominerad ort. Inflyttningen har under årtionden varit stor och i dag är de svenskspråkiga drygt 15 procent och de finskspråkiga knappa 74 procent.

Utifrån kan det vara svårt att avgöra vad det hela egentligen handlar om. Det har redan länge förekommit en oginhet mot det svenska i Kyrkslätt.

Samlingspartiet och SFP har båda 12 fullmäktige. De Gröna har 9 ledamöter, Sannfinländarna 5 och SDP 4. Alla partier utom Sannfinländarna är på riksplan positivt inställda till svenskan och tvåspråkigheten. Det gagnar inte någon om minoriteten behandlas sämre än majoriteten.

Det är viktigt att den svenska skolan i tvåspråkiga kommuner har sin egen förvaltning och politiska beslutsfattare – helt enkelt för att de som styr skolorna måste känna till särdragen. Det finns exempel också från Kyrkslätt där direktörer och chefer inte har den kunskapen.

Det blir inte dubbelarbete med en uppdelad förvaltning eftersom arbetet är olika.

Tidigare i vår trodde förvaltningen att kostnaderna per elev är betydligt högre i de svenska skolorna i Kyrsklätt och man ville dra ned på timresursen. Sedan visade det sig att det handlade om att valfriheten är större i de finska skolorna än i de svenska.

Samtidigt kan en minoritet kosta – och ska få göra det. Det behövs alltså både insikt och förståelse. Och autonomi. Svenskans ställning i Finland är i hög grad beroende av att övriga partier än SFP som stöttar upp tvåspråkigheten. Av dem som värnar om svenskan krävs både diplomati och modet att kämpa.

❞ Det är viktigt att den svenska skolan i tvåspråkiga kommuner har sin egen förvaltning och politiska beslutsfattare – helt enkelt för att de som styr skolorna måste känna till särdragen