Tusen transporter har stoppats vid ryska gränsen
Telefoner, datorer, ekolod och snöskotrar – allt det stoppar tullen vid gränsen. Men de som vill kringgå sanktionerna hittar nya rutter. Så här går det till.
Det är inte en tillfällighet att exporten till Kirgizistan har stigit med nästan 3 000 procent på ett år. Och till Kazakstan har den stigit med 250 procent, sedan EU:s sanktioner infördes mot Ryssland.
Det handlar visserligen inte om enorma belopp, mätt i euro, eftersom Finlands export till de här länderna har varit så liten från början.
Men Utrikesministeriet följer situationen. En trolig teori är att en del av de här varorna distribueras vidare till Ryssland, det vill säga varor som omfattas av sanktionerna.
– Det är klart att det förekommer att man kringgår sanktioner, det är klart. Varje gång Finland, EU eller amerikanerna träffar kollegor från Centralasien så tar vi upp den här frågan, säger Mikko Kivikoski, biträdande avdelningschef för östavdelningen vid Utrikesministeriet.
Frågan diskuteras i samband med att EU:s utrikesministrar möts på måndagen, och nya bestämmelser är sannolikt på väg, för att förhindra att förbjudna varor når Ryssland.
Exporten flerfaldigades
Tullens statistik från januari och februari visar att exporten från Finland till åtminstone fem länder i Centralasien, har skjutit i höjden jämfört med ett år tidigare.
– Det går till så att man exporterar varor från EU till Centralasien och efter det sker så kallad återexport, vilket betyder att exporten går vidare till Ryssland. Ur deras synvinkel är allt lagligt eftersom det finns en tullunion med Centralasien och det är frågan om EU-varor som kan röra sig fritt, säger Kivikoski.
Visserligen kan det finnas flera orsaker till att exporten har flerdubblats, som att finländska företag har sökt nya marknader, efter att Finlands handel med Ryssland rasade.
– Tidigare hade många utländska bolag kontor och lager i Ryssland, och de har flyttat till exempelvis Kazakstan. Efter det distribuerar de varorna vidare till exempelvis Uzbekistan, förklarar Kivikoski.
Men hur mycket kan handla om att kringgå sanktionerna? Det kan ge en fingervisning att två tredjedelar av exporten till de centralasiatiska länderna är produkter som omfattas av sanktionerna.
– En del kan bero på att man kringgår sanktionerna. Det finns potential till det, och vi har haft några sådana fall i rätten, där man har kunnat påvisa att man har haft som mål att kringgå sanktionerna, säger Sami Rakshit, som är direktör för bevakningsavdelningen vid Tullen.
– I ett fall visade man upp exportpappren till Kazakstan för oss, och vi gjorde en grundligare granskning av fordonet. Då hittade man importpapper som skulle visas upp för den ryska tullen, och det visade sig att de var på väg till Ryssland, säger han.
Därtill pågår ungefär 400 förundersökningar om misstänkta brott mot sanktionerna, enligt Rakshit.
Stopp för lyxvaror
Trafiken över östgränsen har minskat radikalt sedan sanktionerna infördes, och har utvidgats i sammanlagt tio sanktionspaket från EU. Nu är det elfte sanktionspaketet på väg. Trots minskad trafik har tullen haft massor med jobb.
– Vi har lyckats stoppa transporter med varor som lyder under sanktionerna nästan tusen gånger. Vi har skickat cirka 850 begäranden om utlåtande till Utrikesministeriet. Och utöver det finns det vissa situationer där vi genast har kunnat konstatera att det är frågan om varor som lyder under sanktionerna. Det har skett dagligen under kriget, säger Rakshit.
Vilka produkter handlar det om?
– Det är olika former av teknologi, också undervattensutrustning som ekolod och liknande. Därtill är det till exempel lyxprodukter som omfattas av sanktionerna.
Snöskotrar över gränsen
För ett par dagar sedan uppmärksammades att en betydande mängd snöskotrar har exporterats från Finland till Ryssland. I det senaste sanktionspaketet inkluderades snöskotrar, eftersom EU misstänker att det kan handla om så kallad dubbelanvändning, det vill säga att de också kan användas i krig.
– Nu under kriget har man konfiskerat mycket produkter som har dubbel användning, berättar Rakshit.
– Det handlar om teknologi, olika apparater, datorer, telefoner med mera, tillägger han.
Samtidigt är det nästan omöjligt för tullen att veta var vissa varutransporter landar i slutändan. Det gäller transporter som går landvägen genom Ryssland till de centralasiatiska länderna.
– I enskilda fall kan vi fråga om slutmålet, för att ta reda på om varorna de facto har nått slutdestinationen och deklarerats vid tullen i det landet. Men det handlar om enskilda fall, och systematisk kontroll finns inte. Det sysselsätter för många i det andra landet och är inte arbetsekonomiskt. Hur varorna transporteras rent fysiskt, om de lastas av på vägen, eller lastas på på nytt till Ryssland – det är väldigt svårt att granska härifrån, säger Rakshit.
Men trots alla de här utmaningarna har sanktionerna väldigt stor effekt, bedömer Mikko Kivikoski på Utrikesministeriet.
– Helhetsbedömningen är att de påverkar, man ser det i Ryssland. Förstås fanns det människor som tänkte att sanktionerna omedelbart ska förstöra den ryska ekonomin. Men det är inte frågan. De påverkar, men det är en lång process.
Sami Rakshit gör samma bedömning.
– Deras effekt på Rysslands handel är helt exceptionell. Man kan jämföra med sanktionerna år 2014 efter annekteringen av Krim. Då bedömde man att effekterna på utrikeshandeln var 0,5 procent, och nu bedömde man genast i början att effekten skulle vara 5,5 procent, och efter det har sanktionerna avsevärt utökats. Nu har vi kvar bara en marginell del av handeln med Ryssland. Jag skulle säga att de här sanktionerna har haft en mycket stor effekt och därtill kommer företagens egna åtgärder, säger Rakshit.
Han tror att fler förbud är på väg, för att inte kunna gå omvägar runt sanktionerna.
– Målet är att komma åt Rysslands möjligheter att bygga upp sin militära förmåga och på det sättet stödja Ukraina.
❞ Förstås fanns det människor som tänkte att sanktionerna omedelbart ska förstöra den ryska ekonomin ...
De påverkar, men det är en lång process. Mikko Kivikoski Utrikesministeriet