Sverige – ett av världens mest innovativa länder
”Svenska innovationer som förändrat världen”, känns först som en veritabel skrytbok men ser man till vad svenska uppfinnare åstadkommit, blir man imponerad.
Henrik Berggren är filosofie doktor i historia och journalist, fd kulturchef på Dagens Nyheter. Eva Krutmeijer är naturvetare och författare. Tillsammans har de plockat ut 50 svenska uppfinningar som blivit världssuccéer och presenterar uppfinnarna och männen – det är oftast män – bakom dem. Rolig läsning – boken ges ut på svenska men har också översatts till engelska för att delas ut som presentbok under Sveriges halvår som EU-ordförandeland. En riktig kanonbok. Finansiärer har varit Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien tillsammans med storföretagen Ericsson, Saab, SEB-banken och Stora Enso.
Boken är den andra på kort tid i nästan samma ämne så man undrar hur man tänkt men den här är lättare skriven och med ett roligare drive än ”Svenska industrisnillen” som kom 2021.
Man tar sats i 1700-talet hos astronomen Anders Celsius som med celsiusskalan skapade en viss ordning bland det virrvarr av olika temperaturskalor som fanns i världen. Det enklaste blev det bästa; vattnets fryspunkt är noll och kokpunkten 100 grader.
Under nästa sekel blev det John Ericsson vars ”gåsfotspropeller” var det första steget mot dagens propeller som efter en lite bökig start sedan snabbt slog ut hjulångarna som fungerade bra i mindre vattendrag men inte klarade större vatten.
Alfred Nobel och dynamiten är välkända stora innovationer, han döpte dynamiten efter grekiskans ord för kraft, dynami, samma ord som namngett den elektriska generatorn dynamon.
När Alfred Nobel avled 1896 i
San Remo i Italien, endast 63 år gammal, hade han skapat ett världsföretag med 100-talet fabriker och 350 internationella patent för att hålla konkurrenterna stången.
Gustaf de Lavals mest kända uppfinning blev den enkla men geniala separatorn som separerade mjölken från grädden och såldes över hela världen. de Laval – född 1845 – var en riktig uppfinnare med stora planer för både det ena och det andra, bland annat funderade han på flygfarkoster, svävare, rymdraketer och självgående fordon. Men han var sämre på att handskas med pengar. När han dog 1913 fick hans änka Isabel lämna in dödsboets konkursansökan.
Gustaf Dalén var en annan svensk som förändrade världen. Hans solventil som automatiskt tände och släckte fyrar förändrade i ett nafs världens fyrar. Den var dessutom underhållsfri; när Blockhusuddens fyr vid inloppet till Stockholms hamn elektrifierades år 1980, upptäckte man att den dalénska solventilen hade fungerat utan reparationer sedan den installerades 1912!
Sven Wingquist var en annan svensk ingenjör som satte Sverige på världskartan. Hans sfäriska kullager konkurrerade ut alla andra kullager och SKF blev i ett slag ett världsföretag.
En annan svensk uppfinning är blixtlåset som i dag ser ungefär likadant ut som när det konstruerades av Gideon Sundbäck 1914. Men det blev ingen omedelbar succé, det dröjde fyra år innan den amerikanska flottan satsade på blixtlås och beställde tiotusentals.
Sådär rullar boken på, vi följer uppfinningar som kylskåpet, lättbetongen, det smärtstillande xylokainet, katapultstolen som kastar ut piloter från störtande stridsflygplan, den saliggörande wettextrasan, Skype, Spotify med flera. Manliga ingenjörer så långt ögat når.
Den första, tidiga kvinnan bland uppfinnarna i boken är Eva Ekeblad De la Gardie. Hon är den första kvinnan att väljas in i den Kungliga Vetenskapsakademien. Det sker 1748 och då är hon 24 år gammal. Hennes mest kända innovation är metoden att tillverka brännvin av potatis. En stor grej, då kunde man använda spannmål till mat istället för till brännvin. Efter hennes inval i Akademien skulle det dröja närmare 200 år innan nästa kvinna fick en stol i det celebra sällskapet.
Gävlekvinnan Ninni Kronberg var den som uppfann torrmjölken och fick två patent på metoden. Det ledde så småningom till företaget SMP, idag mer känt som Semper. Tillverkningen av torrmjölk var välkommen, den svenska mjölkproduktionen var mycket större än konsumtionen och nu kunde mjölken konserveras.
Läkaren Nanna Svartz utvecklade läkemedlet Salazopyrin som blev en storsäljare mot ledgångsreumatism för läkemedelsföretaget Pharmacia. Hon blev Sveriges första kvinnliga professor.
”Det fanns de som tvivlade på att en kvinna i klimakteriet kunde sköta en så kvalificerad tjänst”, skriver författarna.
Vid sidan om sin forskning hade Nanna Svartz en läkarmottagning med patienter som kung Gustav V och Finlands marskalk Gustaf Mannerheim.
Författarna noterar att lilla Sverige är ett av världens mest innovativa länder och att detta bland annat beror på hög läskunnighet, ett stabilt och öppet samhälle, naturresurser, fri utbildning, kapital med mera.
Men dagens Sverige ser ju inte riktigt ut så längre. Ett land där skolan inte verkar fungera som den ska, inte heller polis och sjukvård och där brottsligheten snabbt breder ut sig väcker oro.
”Både stora och små företag känner oro över den vikande kunskapsnivån i skolan, liksom rekryteringen till tekniska yrken”, skriver Tuula Teeri, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, i ett slutord till boken.
En rolig bok full av ahaupplevelser och vältajmad som regeringskansliets skrytpresent under EUordförandeskapet. Om tio år är det Finland som ska fungera som ordförandeland. Kan någon få ihop en liknande bok om våra innovationer, världsuppfinningar?
Har vi några? AIV-fodret och Fiskars sax för vänsterhänta passar in men räcker inte.