Majonnäsens Coca-cola visar hur du styr din egen inflation
Det enklaste sättet att hålla inflationen stången kan vara att välja rätt mataffär. En skärskådning av priset på en burk majonnäs visar det som inflationssiffran missar.
Matpriserna i Finland har stigit med nästan 14 procent på ett år, enligt Statistikcentralens färskaste uppgifter.
Bakom den allmänna inflationssiffran för maten gömmer sig en hel värld av prisfluktuationer. Statistikcentralens uppgifter bygger på priserna för hundratals varor som stigit eller sjunkit i pris.
Att se vad inflationssiffran betyder kompliceras också av att vi köper på vårt eget sätt: Inflationen är inte likadan för oss alla. Den beror på vilka varor vi över huvud taget köper.
Inflationen är inte heller densamma i alla butiker. Livsmedelskedjorna prissätter olika, också i sina egna affärer.
Vem tar marginalerna?
Det är också svårt att veta vad prishöjningarna i grunden beror på. Är det råvaruproducenterna, livsmedelsföretagen eller detaljhandeln som kniper merparten av en prishöjning?
Konkurrens- och konsumentverket utreder för tillfället just detta, vem som tar vad av det pris vi betalar i affären.
– Vi har bett om prisuppgifter av livsmedelskedjorna och före sommarsemestrarna skickar vi en förfrågan till industrin, säger Lasse Pöyry, specialekonomist på Konkurrensoch konsumentverket.
Ännu i slutet av fjolåret trodde Konkurrens- och konsumentverket (KKV) att de första resultaten av utredningen skulle bli klara nu i vår, men nu är siktet inställt på hösten. Materialinsamlingen är komplicerad både för utredarna och för företagen.
Utredningen vid Konkurrensoch konsumentverket är en engångsföreteelse. Den kommer att ge en ögonblicksbild av mekanismerna på den finländska livsmedelsmarknaden.
Klart är att behovet av mer prisinformation är stor, både bland konsumenter, tjänstemän och forskare.
Tidigare gjorde Konsumentforskningscentralen prisjämförelser med jämna mellanrum, men sedan verksamheten inlemmades i Helsingfors universitet görs de här jämförelserna inte längre.
– Det vore bra med detaljerad och aktuell information om prisutvecklingen med tanke på livsmedelskedjans funktion, säger Pöyry.
Bättre och aktuell information om priserna kan visserligen också en ha baksida, speciellt på en marknad med få aktörer som den finländska.
– Informationen kan då då leda till koordination av prisnivån och på det sättet minska konkurrensen, säger Pöyry som beskriver den finländska livsmedelsmarknaden som ”sällsynt koncentrerad".
60 procents skillnad
Vad händer då om man förenklar och bara ser på priset en vara, i stället för att försöka förstå hela marknaden?
HBL har följt upp hur priset för en klassisk majonnäs skjutit i höjden i många matbutiker sedan i fjol.
Hellmanns majonnäs är majonnäsernas Coca-cola. Den säljs världen över. Också i Finland finns den i så gott som varje matbutik.
Vägen till de finländska butikerna har varit förhållandevis lång. Hellmanns majonnäs började säljas i början av 1900-talet i Robert Hellmanns delikatessbutik i New
York. Nu produceras och distribueras den världen över av den brittisknederländska mat- och detaljhandelsjätten Unilever.
I fjol kostade en burk av den klassiska varianten av majonnäsen under 4 euro i de flesta finländska butiker.
Nu, efter rekordhög inflation i vintras, kostar Hellmannsburken ställvis över 6 euro. För toppnoteringen står Keskos små K-marketaffärer där burken kostar 6,25 euro. K-market är den vanligaste typen av mataffär i Finland med sina över 500 butiker.
I S-Market har priset höjts med kring 25 procent på ungefär ett år, från strax under 4 euro till 4,99 euro.
Billigast är majonnäsen i tyska kedjan Lidl och S-gruppens Prisma. I dem är priset fortfarande under fyra euro.
Prisskillnaderna mellan affärerna är anmärkningsvärt stora. Den dyraste butiken är 60 procent dyrare än den förmånligaste.
Att priserna varierar mellan samma kedjas affärer är rätt naturligt, säger Lasse Pöyry på Konkurrensoch konsumentverket.
– Volymerna i de större affärerna är större och marginalerna kan därför vara mindre. Pristrycket är också högre i de stora affärerna. När man köper i en liten affär köper man också en tjänst, att det är nära till butiken, säger Pöyry och ser att prisskillnaderna återspeglar ett mönster där vi veckohandlar i en större affär och däremellan besöker de mindre butikerna.
Att vi är beredda att köpa till olika pris i olika affärer visar hur komplicerat det kan vara att skapa sig en bild av prisutvecklingen.
– Vi köper många olika varor och det kan vara svårt hålla reda på priserna. Själv minns jag mjölkpriset, men inte så mycket annat. Och det är få varor vi har koll på vad de kostade för ett halvt år sedan.
❞ Volymerna i de större affärerna är större och marginalerna kan därför vara mindre. Pristrycket är också högre i de stora affärerna.
Lasse Pöyry Konkurrens- och konsumentverket