Ukraina laddat för motoffensiv
President Zelenskyjs flitiga resor och möten under de senaste månaderna har gett viktigt konkret och mentalt stöd och fungerat som en charmoffensiv inför Ukrainas emotsedda motoffensiv.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll sig på hemmaplan under hela det första krigsåret och de utländska kontakter han hade skedde i huvudsak digitalt eller i form av besök hos honom i hemtrakterna. Men under våren har han i praktiken befunnit sig nästan lika mycket utomlands som han varit hemma i Kiev.
Den senaste resan gjorde han till Hiroshima i Japan efter ett kort stopp i Saudiarabien där han träffade Arabförbundet. I Japan var det västvärldens crème de la crème som stod på programmet i form av G7. Samtidigt träffade han bilateralt också bland andra Indiens premiärminister Modi. Indien har fortfarande täta ekonomiska kontakter med Ryssland, men mötet i sig bör ses som en positiv signal då Modi uppmärksammades om Ukrainas lidande.
Samtidigt verkar Kinas position vara låst. Ryssland hålls fortfarande om ryggen av Kinas ledare Xi Jinping. Därifrån är ingen hjälp att vänta, i värsta fall någonting som kan jämföras med det motsatta. Kina upprepar att man vill se ett slut på kriget, men det förutsätter inte att det är Ryssland som ska ta sitt pick och pack och lämna ett självständigt land i fred. I veckan besökte Rysslands premiärminister Kina.
Zelenskyjs många resor och möten har olika syften. Ett av de främsta är att Zelenskyj personligen kan be om fortsatt hjälp i alla former, inte minst militär. Han påminner om att kriget rasar för fullt och att utgången fortfarande är öppen. Det är även viktigt att det vid mötena tydligt har visats internationellt stöd och solidaritet för Zelenskyj och hans land. Inte minst G7-mötet var en viktig diplomatisk triumf för Zelenskyj.
Utöver uttryckt verbal solidaritet krävs det också militär och annan hjälp i stora mängder. USA:s president Joe Biden gav – ur Zelenskyjs synvinkel – äntligen grönt ljus för att F-16 jaktplan får skickas till Ukraina.
I veckan framgick det vid EU:s försvarsministermöte att leveranserna av tung artilleriammunition nu har kommit igång på allvar. Över 200 000 pjäser har redan nått Ukraina och därmed verkar målet som lades upp för ett par månader sedan om en miljon 155 millimeters artillerigranater inte vara en utopi längre.
Arbetet för att trappa upp produktionen är i gång. Det är en förutsättning för att Ukraina ska få den utlovade mängden av ammunition som annars hotar sina.
För Finlands del godkände president Niinistö i torsdags vårt sextonde hjälppaket till Ukraina som den här gången innehåller bland annat luftvärnsmateriel.
F-16-jaktplanen kommer i sinom tid till nytta för Ukraina, men med tanke på den länge omtalade våroffensiven som rimligen nu borde vara mycket nära förestående – och som presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak nu säger att de facto redan har påbörjats – har F-16-plan ännu ingen roll. De levereras först senare, vi vet ännu inte ens från vilka länder och de kan inte tas i bruk förrän ukrainska piloter har utbildats för att kunna hantera dem.
Men med tanke på den ukrainska offensiven torde vapendepåerna och ammunitionslagren ändå vara väl fyllda. Det har Zelenskyjs enträgna böner om mer militärt bistånd och kraftigare och effektivare arsenal rimligen gett. Nu förväntar sig donatorerna ukrainska framgångar i gengäld.
Men vad händer om motoffensiven inte ger önskat resultat? Om Putins soldater lyckas bita sig fast i betydande delar av Ukraina ännu om låt oss säga ett år eller ett och ett halvt? Då står USA inför presidentval och en viss herr Trump är sannolikt en av huvudaktörerna. Han har uttalat sig på ett helt annat sätt om kriget i Ukraina och den fortsatta hjälpen.
I Europa och i Vita huset – just nu – heter det att Ukraina kommer att hjälpas så länge det behövs, det vill säga tills kriget är vunnet. Trump har för sin del konstaterat att han kan få kriget att ta slut på en dag. Det finns ingen garanti för att Trump resonerar som västvärlden i dag, att kriget inte kan ta slut på ett annat sätt än att Ryssland förlorar.
❞ I Europa och i Vita huset – just nu – heter det att Ukraina kommer att hjälpas så länge det behövs, det vill säga tills kriget är vunnet. Trump har för sin del konstaterat att han kan få kriget att ta slut på en dag.
Huruvida USA under en ny president, Trump eller någon annan, är redo att bidra till Ukrainahjälpen i samma utsträckning som den nuvarande är höljt i dunkel. Det är inte bara fråga om att hjälpa Ukraina under själva kriget, det finns mycket att bygga upp och reparera då fred äntligen råder eller ens är i sikte.
Internationella finansinstitut räknar med ett stödbehov på minst 400 miljarder euro – det är tre gånger mer än Marshallhjälpen för att återuppbygga Europa efter andra världskriget.