Amerikansk general: ”Jag skulle inte vilja vara en rysk soldat i vinter”
Hur kan Ukraina återta initiativet i kriget? Ben Hodges, ex-kommendör för USA:s markstyrkor i Europa ser en klar svaghet i den ryska invasionsstyrkan.
Ryssland har troligen inlett offensiva operationer på flera frontavsnitt under höstens och vinterns svåraste väderförhållanden, skrev tankesmedjan ISW tidigare i veckan. Ukrainas motoffensiv har avstannat.
Ukraina har inte förlorat kriget. Ryssland försöker troligen bara återta initiativet, före presidentvalet i mars. Ett ryskt genombrott är osannolikt.
Vad är Ukrainas följande steg? Svaret beror till stor del på västländernas beslut.
– Jag förväntar mig att Ukraina försöker återta initiativet, så fort som förhållandena möjliggör det, säger Ben Hodges, generallöjtnant i avsked och före detta kommendör för USA:s markstyrkor i Europa.
– Det första steget är att rekonstituera de enheter som slitits ut av månaders strider. Det här var normal praxis under andra världskriget och är nödvändigt för att återuppta offensiven.
Försvarsindustrin
Ukraina har brist på soldater, utrustning och ammunition. Enligt Hodges måste Ukraina effektivera rekryteringssystemet. Ukraina måste också bli mer självförsörjande då det gäller produktion av försvarsmateriel, genom att effektivera sin egen försvarsindustri.
– En del västerländska företag hjälper redan till i Ukraina. Det går att genomföra. Tysklands produktion av stridsplan var som störst 1944, trots de allierades bombningar, säger Hodges, som numera är rådgivare för människorättsorganisationen Human Rights First.
Tyska Rheinmetall har redan slutit avtal om att tillverka stridsfordon i Ukraina. Brittisk-svenska BAE Systems Hägglunds har ett intentionsavtal med Ukraina om att tillverka CV-90-stridsfordon i landet. Det är långsiktiga projekt, som inte påverkar situationen på slagfältet i vinter eller nästa sommar.
Stridsplan
Nederländerna, Danmark och Belgien har lovat förse Ukraina med F16-stridsplan. De anländer för sent för sommarens motoffensiv, men kan eventuellt tas i bruk nästa sommar. Enligt Hodges strävar Ukraina förmodligen också efter att förbättra sitt luftvärn, stärka sitt elförsörjningssystem och utveckla motåtgärder mot Rysslands elektroniska krigföring.
– Ukraina fortsätter också med att göra Krim ohållbart för de ryska styrkorna, genom att slå till mot den ryska flottbasen i Sevastopol, flygbaserna och logistikcentret i Dzjankoj. Krim är så kallad avgörande terräng, strategiskt sett den viktigaste delen av Ukraina som ockuperats av Ryssland, säger Hodges.
– Jag tror också Ukraina fortsätter utföra sabotage mot infrastruktur i Ryssland och i de av ryssarna ockuperade områdena.
Det har spekulerats om varför Ukraina inte lyckades bättre med sin motoffensiv. Ukrainarna hade problem med den ryska mineringen, befästa försvarsställningar och attackhelikoptrar. Det finns många som anser att västländerna inte hjälpt Ukraina tillräckligt.
Västvärldens tvekan
Västvärlden har inte velat förse Ukraina med den typ av effektivare vapen som kunde ha hjälpt ukrainarna vinna kriget tidigare.
Ukraina har saknat vapen med lång räckvidd, som kunde ha använts för att slå till mot underhållslinjerna till Krim. Endast ett litet antal brittisk-franska Storm Shadow/Scalp-kryssningsrobotar och amerikanska ballistiska robotar av typ ATACMS har levererats. Tyskland har inte velat ge Ukraina avancerade Taurus-kryssningsrobotar.
– Den ukrainska motoffensiven uppnådde inte de resultat många av oss hade hoppats. Det var inte ukrainarnas fel. Det var västvärlden, med USA i spetsen, som inte gav Ukraina de förmågor som krävdes i tid och i tillräckligt antal – specifikt precisionsvapen med lång räckvidd som ATACMS och Taurus, M1- och Leopard-stridsvagnar, minröjningskapacitet och F-16-stridsplan, säger Hodges.
– Vi slösade månader på att tveka. Ryssarna använde den tiden till att lägga ut miljontals minor.
Inte tillräckligt
I september slog Ukraina till med förödande effekt mot den ryska flottbasen i Sevastopol. Det tvingade Ryssland att förflytta en del av sin Svartahavsflotta från Sevastopol till Novorossijsk. Attackerna utfördes troligen med Storm Shadow-kryssningsrobotar.
– Föreställ dig om Ukraina haft 50 eller 60 av ATACMS eller Taurus, säger Hodges.
– Våra stegvis fattade beslut har dragit ut på kriget. Ammunitionen och utrustningen har droppat in lite åt gången. Det har gjort att ryssarna haft tid att anpassa sig till varje ny typ av förmåga som vi sänt till Ukraina.
Västvärlden har försett Ukraina med försvarsmateriel för tiotals miljarder euro. Många experter anser dock att Ukraina fått tillräckligt med vapen för att dra ut på kriget, men inte för att vinna kriget.
– Bakgrunden är den amerikanska regeringens och bundsförvanternas oförmåga, eller ovilja, att definiera ett klart strategiskt mål, samt inse att det ligger i vårt egna strategiska intresse att Ukraina besegrar Ryssland, säger Hodges.
Splittrad kongress
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj mötte under tisdagen USA:s president Joe Biden och ledande politiker i senaten och representanthuset. Han lyckades av allt att döma inte övertyga den splittrade kongressen om att godkänna ett nytt stödpaket värt 61 miljarder dollar.
Vita huset har varnat om att medlen för att stödja Ukraina kan ta slut i år. Republikanerna vill knyta Ukrainastödet till striktare gränskontroll.
– Ryssland har anammat en utmattningsstrategi, i hopp om att västvärlden tröttnar, tappar intresset och avslutar stödet till Ukraina. Vi har redan sett tecken på det här, särskilt i kongressen i USA där otroligt nog republikanerna, Ronald Reagans parti, vill vända ryggen till Ukraina, säger Hodges.
– Västvärlden måste inse, precis som under andra världskriget, att det här är en del av en större konflikt mellan fascism och demokrati. Västvärlden har fördel med sin ekonomiska och militära potential. Men har vi viljan?
Kanonmat
Enligt Hodges borde västländerna hjälpa Ukraina vinna kriget mot Ryssland, hjälpa Israel att besegra Hamas – samtidigt som Israel tvingas acceptera en tvåstatslösning, avskräcka Iran från att eskalera kriget i Mellanöstern, samt avskräcka Kina från att attackera Taiwan.
Det förutsätter att västländerna uppbådar politisk vilja, trappar upp försvarsindustrin och stärker sin militära kapacitet.
Ryssland har lidit betydande förluster – enligt en amerikansk underrättelserapport som citeras av CNN har ryssarna förlorat 87 procent av styrkorna som samlats före invasionskriget. Men fortsättningsvis skickar den ryska stridsledningen fram nya soldater för att dödas, särskilt i området runt Avdijivka i östra Ukraina. President Vladimir Putin vet att han inte kan bli ställd till svars, som i ett demokratiskt land.
”Inte för sent”
Ryssland vill signalera att dess resurser är outtömliga. Kan Ukraina längre vinna kriget? Det förutsätter troligen en större insats av västvärlden.
– Det är inte för sent. Ryssland saknar den avgörande förmågan att invadera Ukraina. Ryssarnas logistiksystem är en svaghet, som Ukraina kommer att utnyttja. Krig prövar viljan och logistiken, säger Hodges.
– Ukraina fortsätter kämpa för sin överlevnad, tills västvärlden återfinner sin strategiska ryggrad. Jag skulle verkligen inte vilja vara en rysk soldat i en skyttegrav i vinter, medveten om att mina ledare endast ser mig som kanonmat.