EU:s nya gruvregler kan skapa nya finska gruvor
Finland har en plikt att utnyttja de kritiska mineraler vi har så att EU kan minska sitt beroende av Kina. Det anser Finlands malmförädlings vd.
EU-parlamentet godkände på tisdagen nya regler för att säkra tillgången till så kallade kritiska råvaror och samtidigt minska beroendet av Kina.
Reglerna godkändes med en bred majoritet med rösterna 549 mot 43. Finlands EU-parlamentariker Sirpa Pietikäinen (Saml) var en av dem som motsatte sig de nya reglerna. Hennes motivering är att reglerna är en ren katastrof för Finlands natur och framför allt för naturen i norra Finland.
Det är enligt Pietikäinen frågan om att nödstarta europeisk gruvindustri. EU motiverar de nya reglerna med att det ska gå enklare och snabbare att få tillstånd för gruvdrift inom unionen.
Matti Hietanen, vd på Finlands malmförädling, anser däremot att Finland bör ligga i framkant när det gäller att utnyttja sällsynta jordartsmetaller. Han påminner om att EU använder omkring en femtedel av världens kritiska mineraler, men producerar bara mellan två och tre procent av dem.
Även om de finska mineraltillgångarna är små jämfört med länder som Australien och Kanada så är de i ett EU-perspektiv rikliga, påpekar Hietanen.
– När man talar om den gröna omställningen är Finland ett av de EU-länder som ligger främst och vi har dessutom mineraltillgångar som kan stödja den utvecklingen, säger han.
Utländska investeringar
Ett exempel på en gruva som nu kan komma att bli verklighet är Sokli i Savukoski i östra Lappland. Där har sällsynta jordartsmetaller påträffats redan för 50 år sedan, liksom också fosfat och järn. Många av de mineraler som finns i Sokli kan till exempel användas vid produktion av apparatur för elektrifiering av bilar.
Matti Hietanen påpekar att om det blir frågan om fullskalig gruvdrift så kommer det att behövas utländska pengar. I Finland finns inte de möjligheter att investera som skulle krävas. Huruvida gruvdriften kunde få stöd från EU är det ändå för tidigt att säga någonting om.
På EU:s lista över kritiska råvaror finns 34 som kategoriseras som nödvändiga, hälften av dem är dessutom klassade som strategiskt viktiga. Målet är att till år 2030 ska minst tio procent av dem ha brutits inom EU. Dessutom ska minst 40 procent av de mineraler som används ha behandlats inom EU.
Reglerna ska ännu tas upp i EU:s ministerråd. Säger ministerrådet ja kan reglerna träda i kraft om ett och ett halvt år.
Får ny kunskap
EU strävar efter att göra sig av med beroendet av Kina då det gäller kritiska råvaror. Men här hemma har Finlands malmförädling flera aktuella samarbetsprojekt med kinesiska företag då det gäller produkter högre upp i värdekedjan.
Företagets projektbolag Finnish Battery Chemicals inledde i början av december miljökonsekvensbedömning för en fabrik för battericeller, en så kallad gigafactory, i
Kotka. Blir fabriken verklighet kan investeringen uppgå till fyra miljarder euro.
Kinesiska Svolt meddelade för sin del i oktober att Finland finns med på listan över länder där företaget överväger att bygga en fabrik för battericeller. Matti Hietanen hoppas på beslut kring fabriken nästa sommar.
– Vi jobbar hela tiden med projektet men när det eventuellt blir aktuellt att meddela någonting konkret beror på när Svolt är redo att fatta beslut, säger Hietanen.
Han konstaterar att tillverkningen av batterier för elbilar och delar till batterierna är en stor bransch. Finland tävlar i första hand med länder i Centraleuropa och i Östeuropa om etableringarna. Men europeiska biltillverkare vill gärna ha tillverkningen av batterier i Europa, påpekar han.
När det är frågan om produktion högre upp i värdekedjan understryker Hietanen att den som etablerar sig här har med sig den know-how som behövs. Det innebär fördelar till exempel för underleverantörer och en möjlighet till ny forskning och utveckling vid finska universitet och högskolor.
– Den långsiktiga målsättningen är att skapa en alldeles ny typ av industri i Finland.
Det som i slutändan avgör var Svolts fabrik placeras är enligt Hietanen kostnaderna, själva etableringsprocessen och tillgången till arbetskraft. Batterifabriken kräver också stora mängder utsläppsfri el och på den punkten är möjligheterna att bygga ut vindkraften i Finland en stor fördel.
– Det är helheten som avgör, säger Hietanen.
Svolt är inte det enda kinesiska företag Finlands Malmförädling siktar på samarbete med.
I slutet av juli meddelade malmföretaget om planerna på ett samföretag med kinesiska Beijing Easpring Material Technology. Företaget ska producera aktivt katodmaterial för batterier, även det i Kotka.
Samföretaget ska enligt planerna grundas i år. Den kinesiska parten äger då 70 procent och Finlands Malmförädling 30 procent av det nya företaget.
Flera projekt
I Fredrikshamn har Finlands Malmförädling ett samföretag, CNGR Finland, som planerar produktion av så kallat prekursormaterial, ett förstadium till batteriernas katodmaterial.
Företaget anhåller om miljötillstånd för en tillverkningskapacitet på 60 000 ton prekursormaterial, vilket räcker till cirka 800 000 elbilar per år.
Ägare i CNGR Finland är förutom Finlands malmförädling kinesiska CNGR Advanced Materials som är noterat på börsen i kinesiska Shenzen. Den finska andelen av samföretaget som registrerades i fjol är 40 procent.
Finnish Batteri Chemicals har dessutom tillsammans med indiska Epsilon Advanced Materials lämnat in sitt program för miljökonsekvensbedömning för en anodfabrik i Vasa.