Hufvudstadsbladet

Lukten av myra är fästingens svaga punkt

Går det att skydda sig mot fästingar genom att utnyttja deras skräck för myror? Ja, det tror forskarna bakom en ny studie.

- Jörn Spolander nyheter@hbl.fi

Fästingar måste hela tiden skydda sig mot uttorkning. Därför söker de sig gärna till fuktiga områden nära marken. Problemet är att de då blir lättfångad­e byten för myror.

Det är sedan tidigare känt att det finns färre fästingar i närheten av myrstackar än längre ifrån dem. Myror är snabba och har jämförelse­vis knivskarpa sinnen, medan fästingar är långsamma, försvarslö­sa och så gott som helblinda. Så den enkla förklaring­en vore att myrorna helt enkelt rensar rent och äter upp de fästingar som råkar finnas runt stacken.

Enligt en ny studie som kanadensis­ka forskare publicerat i Royal Society Open Science är fästingarn­a ändå inte så hjälplösa som man kanske kan tro.

Kemiska doftsignal­er

Fästingar har ett känsligt luktsinne. Först och främst använder de det för att upptäcka värddjur som de kan suga blod från. Under årmiljoner­nas lopp har de även utvecklat förmågan att känna av de kemiska doftsignal­er som myror skickar till varandra för att samordna sin omfattande myrverksam­het.

– Det är signaler som myrorna har för att till exempel samlas i grupper, söka efter föda, ropa på hjälp eller försvara stacken mot angrepp, säger Claire Gooding, biolog vid Simon Fraser University i Kanada och en av forskarna bakom studien.

I studien visar forskargru­ppen att fästingarn­a börjar fly åt andra hållet när de känner lukten av sådana doftsignal­er.

Men forskarna ser samtidigt något annat intressant.

Myror har två stora körtlar på sin bakkropp – en giftkörtel som tillverkar myrsyra och en körtel som kallas Dufour-körteln, som producerar många olika typer av ämnen och doftsignal­er. För att fästingarn­a ska reagera krävs en blandning av signaler från bägge körtlarna. Fästingar som känner doften från endast den ena eller andra körteln börjar inte röra sig.

Det skulle kunna vara en anpassning som skyddar fästingarn­a från att slösa energi på att fly i onödan, resonerar Claire Gooding. Det finns nämligen växter som framställe­r ämnen som är mycket lika de doftämnen myrorna producerar i Dufour-körteln. Och en lätt doft av endast myrsyra skulle kunna komma från en enstaka myra en bit bort som hamnat i bråk.

Hopp om fästingskr­ämma

Kombinatio­nen av doftämnen från dessa två körtlar sätter alltså fart på fästingarn­a. Det hoppas forskarna nu kunna utnyttja för att utveckla medel som skrämmer bort fästingar och skyddar oss människor mot fästingbet­t.

– Vi är hoppfulla. Det skulle kunna vara något man stryker på kroppen, eller ämnen som man sprayar på träflis och lägger längs vandringsl­eder i fästingtät­a naturområd­en. Men först måste vi undersöka noggrannar­e hur starka de här signalerna är när fästingarn­a samtidigt känner lockande dofter från ett värddjur som de skulle kunna suga blod från, säger Claire Gooding.

Myrsyra är en substans som har testats med avseende på hudirritat­ioner och redan i dag används i viss kosmetika, påpekar forskarna.

”Fler medel behövs”

Thomas Jaenson, fästingexp­ert och professor i biologi vid Uppsala universite­t, tycker att studien är välgjord och bra.

– Det är intressant med den här intrikata kemiska kommunikat­ionen med olika doftsignal­er som förekommer i det fördolda inom och mellan olika djurarter, och som vi människor oftast inte har en aning om, säger han.

Även om det redan i dag finns en del medel som kan skrämma bort fästingar så finns det alltid behov av fler, menar han, eftersom olika fästingart­er reagerar lite olika.

– Men det bästa skyddet mot fästingar är att ha stövlar på sig när man är ute i skogen. Och det allra bästa är att undvika områden där det finns mycket fästingar, vilket i allmänhet är skogsområd­en där det finns hjortdjur.

 ?? SITY/PRESSBILD FOTO: SIMON FRASER UNIVER- ?? ■
Claire Gooding mjölkar en myra på myrsyra.
SITY/PRESSBILD FOTO: SIMON FRASER UNIVER- ■ Claire Gooding mjölkar en myra på myrsyra.
 ?? FOTO: MOSTPHOTOS ?? ■
Vår vanliga fästing i Finland, Ixodes ricinus, är nära släkt med den fästing som de kanadensis­ka forskarna studerade. Bägge kan bära på flera olika typer av smittoämne­n, som kan föras över till människor som blir bitna.
FOTO: MOSTPHOTOS ■ Vår vanliga fästing i Finland, Ixodes ricinus, är nära släkt med den fästing som de kanadensis­ka forskarna studerade. Bägge kan bära på flera olika typer av smittoämne­n, som kan föras över till människor som blir bitna.
 ?? ?? Giftkörtel (tillverkar myrsyra)
Giftkörtel­reservoar
Dufourkört­el (tillverkar olika typer av signaleran­de doftämnen)
Giftkörtel (tillverkar myrsyra) Giftkörtel­reservoar Dufourkört­el (tillverkar olika typer av signaleran­de doftämnen)
 ?? FOTO: SIMON FRASER UNIVERSITY/PRESSBILD ?? ■
Claire Gooding är biolog och forskar vid Simon Fraser University i Kanada.
FOTO: SIMON FRASER UNIVERSITY/PRESSBILD ■ Claire Gooding är biolog och forskar vid Simon Fraser University i Kanada.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland