Brittisk överste: Ukraina behöver spark i röven för att vinna kriget
Militäranalytiker anser att Ukraina höll fast vid staden Avdijivka för länge.
❞ Det låter som ett sjukt skämt när den ukrainska ledningen motiverar reträtten med behovet av att spara liv.
Glen Grant
överstelöjtnant i avsked
Ukraina tvingades under den här veckan överge Avdijivka, en stad i länet Donetsk med cirka 30 000 invånare före invasionskriget. Det rapporteras om att ukrainarna tvingades lämna hundratals sårade bakom sig under den hastigt genomförda reträtten.
– Ukrainarna väntade för länge med reträtten, säger Glen Grant, överstelöjtnant i avsked i den brittiska militären.
Grant fungerade som militärattaché i Helsingfors 1998–2001. Nu är han rådgivare till det ukrainska parlamentets försvarsutskott.
– Det var klart redan för två månader sedan att Ukraina måste överge Avdijivka. Ukrainarna var mer och mer omringade. Men de hade ingen plan för att dra sig tillbaka, säger Grant.
– Reträtt under kontakt är en av de svåraste militära uppgifterna som finns. Det här slutade med att ukrainarna tog förluster. De förlorade soldater som de hade behövt. Ibland är det klokt att hålla fast vid en position av strategiska skäl, men Avdijivka har inte sådan betydelse att det var värt förlusterna.
Sovjettaktik
Flera militäranalytiker anser att Ukraina borde ha dragit sig tillbaka tidigare. Ukrainarna som höll staden var utmattade, hade brist på ammunition och var helt enkelt underlägsna i antal. Ryssarna närmade sig staden från tre riktningar.
– Det låter som ett sjukt skämt när den ukrainska ledningen motiverar reträtten med behovet av att spara liv, när största delen av soldaterna som försvarade Avdijivka är döda eller allvarligt sårade. Det är skadligt för hela samhället, säger Grant.
Ryssland förlorade tiotusentals man under offensiven mot Avdijivka. Tusentals stridsfordon förstördes. Men ryssarna lyckades ständigt skicka in nya förstärkningar, som till slut övermannade de ukrainska styrkorna.
– Det är som att ukrainarna inte lärt sig någonting efter två år av krig. Det är som en liten sovjetarmé som strider mot en stor sovjetarmé. Båda sidorna strider på samma sätt, säger Grant.
Utmattningskrig
Slaget om Avdijivka har många paralleller till Bachmut, som ryssarna lyckades inta våren 2023 efter utdragna strider. I likhet med Bachmut är det bara ruiner som kvarstår av det som en gång var en livlig industristad.
del militäranalytiker har ansett att Ukraina har gynnats av striderna, eftersom ukrainarna tillfogat Ryssland betydande förluster. Grant är av annan åsikt.
– Jag tycker inte försvarsstrid är ett bra sätt att nöta ut Ryssland. Det är snarare Ryssland som nöter ut oss. Ryssarna kan få ammunition av Nordkorea, det finns massor av sovjetmaterial i lager och på landsbygden går det att rekrytera nya soldater för vilka soldatlönen är en förmögenhet, säger han.
– En militär som bara koncentrerar sig på att försvara sig mot Ryssland måste oundvikligen backa förr eller senare.
Ammunitionsbrist
Ryssarna har under de senaste månaderna avfyrat flera gånger mera artillerigranater än ukrainarna, som tvingas hushålla med sin ammunition. Ukrainarnas ammunitionsbrist har förvärrats av att USA:s stödpaket, värt 60 miljarder dollar, har fastnat i kongressen på grund av inrikespolitiska skäl. Det dröjde också innan EU kunde enas om ett stödpaket värt 50 miljarder euro.
– Det har givetvis påverkat situaEn tionen på slagfältet, men då måste ukrainarna anpassa sin taktik till det rådande läget. Det har jag inte sett. De kan inte bara klaga över det som hänt, säger Grant.
Det är inte bara i Avdijivka ukrainarna har det svårt för tillfället. Ryssarna försöker avancera på flera frontavsnitt, i Zaporizjzja och Donetsk.
Mobilisering
Det ukrainska parlamentet har diskuterat ett lagförslag, som skulle innebära att män under 25 år kan bli mobiliserade. För närvarande är åldersgränsen 27 år. Det skulle kunna avhjälpa den ukrainska militärens personalbrist.
– Mobiliseringen skulle förstås hjälpa för en tid, men så länge det är en liten sovjetarmé som slåss mot en stor sovjetarmé är det bara ett sätt att fördröja den oundvikliga nedbrytningen av den ukrainska militären, säger Grant.
– Ukrainarna måste tänka om i grunden. Det finns systemiska fel som måste åtgärdas, exempelvis när det gäller logistik och produktion av drönare.
Vad borde Ukraina göra?
– Allra först borde Ukraina införa krigsekonomi. Kriget borde vara den ukrainska regeringens enda prioritet. Allt snack om exempelvis att ansluta sig till EU är bara nonsens i det här skedet, säger Grant.
– Några av västländerna borde sparka ukrainarna i röven – säga till att de inte får mera stöd förrän de själva tar kriget på tillräckligt stort allvar. Ukraina borde skaffa en ordentlig regering, sparka ut alla idioter och sluta driva kriget som en pr-kampanj.
Det är inte heller många av västländerna som ser situationen som akut. Det har tagit länge för EU-länderna att trappa upp produktionen av ammunition till Ukraina.
– Alla bara hoppas att det löser sig på något vis, men hopp är inte en militär strategi, säger Grant.
Kan Ukraina vinna?
Allt färre i Europa verkar tro på en ukrainsk seger. En färsk undersökning genomförd av tankesmedjan European Council on Foreign Relations visade att endast tio procent av invånarna i tolv europeiska länder tror att Ukraina kan vinna kriget.
– Jag tror Ukraina vinner. I något skede kollapsar Ryssland. Det har vi sett tidigare i historien. Ryssarna är sårbara på grund av sitt statiska sätt att fungera, men ukrainarna måste få dem ur balans. De måste vara lika innovativa i markkriget som de har varit i sjöstriderna, säger Grant.
Ukraina har förorsakat den ryska Svartahavsflottan kännbara förluster, bland annat genom att använda drönare. Det är ännu mer anmärkningsvärt då Ukraina inte längre har en egen marin.
– Jag tror de systemiska felen löser sig själva med tiden, men det sker till ett enormt pris för Ukraina i form av förlorade människoliv, säger Grant.