Vi vill utöka bröstcancerscreeningen
I sin krönika (HBL 9.2) berättar Sanna Tahvanainen om sin första bröstcancerscreening och att läkaren hade konstaterat att Finland borde ta efter Sverige där alla kvinnor i åldern 40–74 kallas till screeningar. Det är lätt att hålla med! I Finland kallas däremot 50– 69-åriga kvinnor, undantaget är på Åland där man redan nu utökat screeningen att omfatta 45– 74-åriga kvinnor.
Med screening strävar man efter att hitta bröstcancern redan i ett skede när kvinnan ännu inte har symptom och när tumören i allmänhet ännu inte går att upptäcka genom fysisk undersökning av brösten. Oftast har cancern i det skedet ännu inte spridit sig till de närliggande lymfkörtlarna eller till andra delar av kroppen. Prognosen för en patient med en lokal tumör är god och sjukdomen kan botas hos de flesta vars bröstcancer är lokal.
Forskning visar att screening vartannat år minskar dödligheten i bröstcancer med 50 procent.
Ungefär två tredjedelar av alla bröstcancerfall upptäcks i samband med screeningar i de åldersgrupper som omfattas av screeningarna. Enligt uppgift innebär screeningprogrammet i Finland att dödligheten sjunker med cirka 100 fall årligen.
SFP:s fullmäktigegrupp i Egentliga Finlands välfärdsområde Varha lämnade för ett år sedan in en fullmäktigemotion för att utöka den frivilliga bröstcancerscreeningen att även omfatta kvinnor i åldern 45–74 år. Beslutet i fullmäktige blev att uppdatera bröstcancerscreeningarna enligt den nationella rekommendation som ska stå färdig år 2024. Tills vidare fortsätter screeningen enligt det lagen kräver, för åldersgrupperna 50–69åriga kvinnor.
Redan i september 2022 har
Europeiska kommissionen utfärdat en rekommendation att bröstcancersållningen borde omfatta kvinnor i åldern 45–74 år. Inom Cancerorganisationerna arbetar en nationell sakkunniggrupp som ska färdigställa en rapport ännu i år där man tar ställning till huruvida de nya åldersgränserna för bröstcancerscreening är lämpliga för Finland med tanke på effekt och ekonomi.
Sakkunniggruppens arbete är inte lätt: Som så ofta när det gäller vård och omsorg är det svårt att mäta effekter endast i siffror. Hur värderas faktorer som ökad trygghet, tilltro och lindring av lidande?
Merja Fredriksson
gruppordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Egentliga Finlands välfärdsområde