Alkohol gör din hjärna gammal i förtid
Alkohol kan skada hjärnan redan i små mängder. Men hur hjärnan påverkas beror på hur gammal du är. Det framgår av en ny sammanställning av forskningsläget.
I höstas skärpte Socialstyrelsen i Sverige sina riskgränser för alkohol. Den nya gränsen går vid tio standardglas per vecka, eller fyra glas eller mer vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden.
Alkoholråden väckte känslor, bland annat för att gränsen för riskbruk uppfattades som godtycklig.
Nu kommer en ny stor rapport som pekar på de positiva följderna av att dra ner på alkoholen. Minskar man sitt drickande blir hjärnans hälsa bättre – både på kort och lång sikt. Och det är åldern som avgör vem som har mest att tjäna på det, visar sammanställningen.
– Att dricka mindre eller avstå helt kan vara det mest påverkningsbara sättet att få bättre kognitiv, neurologisk och psykologisk hälsa i alla åldrar, säger Sven Andréasson, som är professor emeritus vid Karolinska institutet i Stockholm och alkoholläkare vid en beroendemottagning.
Koppling till demens
Andréasson är en av författarna bakom rapporten Alkohol och hjärnan, som är en analys av omkring 150 vetenskapliga studier. Författarna presenterar konsekvenserna av alkoholdrickande i olika åldersfaser i livet:
Fosterstadiet: Fostrets hjärna är mycket känslig för alkohol. Att dricka under graviditeten kan ge permanenta förändringar hos fostret, vilket ger problem med inlärning, beteende och hälsa under hela livet.
– Vi har inte kunnat hitta någon säker nivå av alkoholkonsumtion under graviditeten. Även funktionen hos spermierna kan påverkas, så mannen bör också ta ett uppehåll när paret försöker få barn, säger Sven Andréasson.
Unga vuxna: Hjärnan är extra känslig ända tills den är fullt utvecklad vid 23–24 års ålder. Drickandet påverkar ungas förmåga att fatta beslut och lära sig nya saker. Enligt Sven Andréasson har konsekvenser av ungdomsfylla länge undervärderats, och mest handlat om risk för olyckor.
– Berusningsdrickande i ungdomen är en viktig riskfaktor för demens senare i livet. Det finns en koppling mellan demens före 65 års ålder och regelbundet berusningsdrickande i unga år. Därför är det bra att ungdomar i dag tycks dricka mindre än tidigare generationer.
Etanol når hjärnan
Vuxna fram till 65 år: Forskningen visar att det finns ett starkt samband mellan alkohol och psykisk ohälsa. Etanolen i alkoholen tar sig förbi blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnan, den når alla strukturer och är giftig för hjärncellerna. Detta försämrar minnet och den intellektuella förmågan. Alkohol kan bland annat orsaka depression, ångest, beroende och självmord. Psykisk ohälsa kan också leda till att man dricker mer.
– Olika uppskattningar visar att cirka 15 procent av alla självmord i världen kan kopplas till alkoholkonsumtion.
Efter 65 års ålder: När man är äldre blir hjärnan återigen mer sårbar för alkohol. Alkoholen höjer blodtrycket, vilket kan ge både blödningar och proppar i hjärnan. Den kan också, i kombination med läkemedel eller på egen hand, ge yrsel, osäker gång och risk för att falla. Ju mer öl, vin och sprit man har druckit genom livet, desto mindre hjärnvolym har man kvar senare i livet.
Den nya rapporten är ganska dyster läsning för den som gillar att ta ett par glas under helgen. Finns det ingen gräns för ”ofarlig konsumtion”?
– Nej, tyvärr finns det inte det. Tidigare trodde man att lite alkohol kunde ha en positiv effekt på hjärta och kärl, men det tror nog få forskare i dag. Alla drabbas inte av problem så klart, men risken ökar gradvis, redan från en konsumtion under riskbruksgränserna.
Sammanställningen ger dock en delvis ny och lite mer hoppfull syn på alkoholism. Förr trodde man att alkoholberoende var en kronisk livslång sjukdom.
– För en mindre grupp är det så, men nu vet vi att för de flesta kan hjärnan kan återhämta sig. Man kan komma ifrån sitt beroende och gå över till ett måttligt drickande.