Mamma och styvpappa döms till fängelse för fyraårings död

”Varför retar pappa mig?”, frågade fyraåringen på dagis. Tre dagar senare var han död. Nu döms styvpappan för grov misshandel och mamman och han för grovt dödsvållande.

På morgonen den 8 juni i fjol hittades en fyraårig pojke död i sin säng i hemmet i Joensuu. Barnet hade omfattande brännskador och också yttre och inre skador, bland annat i hjärtsäcken och buken.

Enligt den dödsorsaksutredning som gjordes senare dog han av brännskadorna under natten.

Hans mamma och mammans sambo, barnets styvpappa, greps samma dag av polis. De har varit häktade sedan dess.

På torsdagen föll domen mot föräldrarna i Norra Karelens tingsrätt.

Styvpappan döms till fängelse i 7 år och 9 månader för grov misshandel och grovt dödsvållande, dessutom för narkotikabrott och anstiftan till stöld.

Mamman döms till fängelse i 3 år och 7 månader för grovt dödsvållande, och dessutom för stöld och narkotikabrott.

Använde sannolikt ångmopp

Åklagaren yrkade i första hand på att styvpappan skulle dömas för mord och mamman för dråp.

Tingsrätten ser det som bevisat att den 26-åriga mannen avsiktligt orsakade de brännskador som blev barnets död. Det skedde medan mamman var borta från hemmet den 7 juni.

Med stor sannolikhet använde han en ångmopp.

Barnet måste ha känts stor smärta och brottet är grovt, konstaterar tingsrätten i sin dom. Enligt rätten hade mannen ändå inte för avsikt att döda barnet och såg inte en dödlig utgång som en sannolik följd av det han gjort. Därför döms han inte för mord eller dråp.

Vad gäller den 22-åriga kvinnan måste hon ha sett skadorna när hon kom hem senare på dagen, menar rätten. Det är också klart att hon vetat att det är mannen som står bakom dem.

Ett utlåtande från HUS brännskadecentrum visar att barnets liv hade gått att rädda om han fått sjukvård.

Enligt rätten var kvinnan rädd för att mista vårdnaden om barnet, och såg därför inte till att pojken fick vård. Hennes agerande var grovt ovarsamt och hon bidrog på så sätt till barnets död. Inte heller hon trodde enligt rätten ändå att barnet skulle dö och därför handlar det inte om dråp.

Både kvinnan och mannen har nekat skuld till brott mot barnet, däremot erkänner de de övriga brotten.

Domen från Norra Karelens tingsrätt har inte vunnit laga kraft och kan överklagas.

Daghemmet reagerade

Polisens förundersökning i fallet visar att båda föräldrarna har haft ett långvarigt drogmissbruk. Det framgår också att familjen varit klient hos socialtjänsten.

I februari i fjol placerades barnet brådskande utanför hemmet i en månads tid. Bedömningen var att förhållandena hos mamman och styvpappan inte var lämpliga för ett barn.

Ett intensifierat familjearbete med stödinsatser till familjen pågick till och med maj 2023 då insatsen avslutades.

På pojkens daghem reagerade personal den 5 juni på att barnet hade blåmärken. Samma dag frågade barnet av en i personalen: ”Varför retar pappa mig?”.

Mamman förklarade blåmärkena med att barnet åkt sparkcykel inomhus.

Chefen för daghemmet försökte ringa barnets socialarbetare på barnskyddet för att tala om barnets situation. Socialarbetaren svarade inte och chefen skickade i stället ett sms. Barnskyddet återkom inte och socialarbetaren sade i förundersökningen till polisen att hen inte förstod att ärendet var brådskande.

De två följande dagarna lämnades fyraåringen inte på dagis och den tredje dagen konstaterades han vara död.

Brister i barnskyddet

Vid Centralkriminalpolisen pågår nu en skild utredning av om myndigheter har brustit i sina åtgärder gentemot barnet och familjen.

På torsdagen stod det klart att Regionförvaltningsverket i Norra Karelen på eget initiativ efter fyraåringens död utrett barnskyddet i välfärdsområdet.

Enligt Regionförvaltningsverket sköter välfärdsområdet inte barnskyddet så som lagen förutsätter. Det här är något som verket har påtalat också tidigare, men enligt ett pressmeddelande har bristerna inte åtgärdats.

Regionförvaltningsverket beordrar nu välfärdsområdet att se till att socialarbetare träffar barnen personligen. Dessutom ska välfärdsområdet ordna så att socialarbetarna får utbildning i att identifiera när barn utsatts för våld och annan illabehandling.

Socialarbetarna ska också kunna få hjälp av sakkunniga.