Finns nyckeln till lycka och hållbarhet inom nationalekonomin?
Förmår vi ta emot forskarens kloka råd om hur vi ska bete oss för att leva lyckliga liv och tackla våra samhällsproblem?
Erik Angner
En bättre värld är möjlig Fri Tanke, 329 sidor
En nationalekonom som lovar lösa världens problem får mig att dra på smilbanden. ”Placerar man tio ekonomer i ett rum får man höra elva åsikter”, brukar man säga.
Men professor Erik Angner levererar faktiskt läsvärda tankar om både lycka, klimat och dåliga vanor. Han ger oss också goda råd om hur vi ska leva våra liv. Vill vi ha dem?
Här har vi en ekonom som tror sig kunna ge råd om hur man eliminerar fattigdom, hur man lyckas som förälder, hur man blir rik och till slut: hur man blir ödmjuk. Vem tror han att han är?
Nationalekonomer brukar mest synas i tv-nyheter med prognoser om inflationen eller som rådgivare i politiken om hur skattesänkningar påverkar landets ekonomi. Ibland har de rätt, ibland fel.
Men ju längre i boken jag kommer desto mer smittar Angners av sig. Han är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Han har disputerat både i vetenskapsfilosofi och nationalekonomi och har också en internationell karriär. Angners grej är att han tillämpar ett nationalekonomiskt tänk för att lösa så gott som alla våra problem.
Boken ägnar både klimatkrisen och fattigdomen var sitt kapitel men riktigt intressant blir det då ekonomen synar vår vardagstillvaro.
Balans och långsiktighet
Erik Angner ger läsaren väldigt konkreta råd.
Vill du bli lycklig ska du inte spendera dina pengar på saker som du vänjer dig vid, som till exempel en ny smarttelefon. Efter en kort tid minskar lyckoruset och den nya grunkan känns självklar medan upplevelser skapar mer bestående glädje, resonerar Angner och hänvisar som alltid till vetenskapliga undersökningar.
Man ska också hålla sina förväntningar i schack så att man inte blir besviken. Man ska inte jämföra sig med andra.
Vill du bli rik – placera i indexfonder och börja när du är ung. Angner är kritisk mot bankernas dyra fonder och redogör i detalj för hur man som småplacerare ska undvika olika fällor.
Vill du klara av föräldraskapet med sinnesjämvikten i behåll – bemöt dina barn med vänlighet och respekt! Att vara sträng som förälder utvecklar inte barnens karaktärsstyrka. Att vara snäll gör inte barnen veka.
Arrogans av ondo
Angner varnar för att ha en övertro på sina egna kunskaper. Angner kallar det för överkonfidens. Man ska inte förväxla självsäkerhet med kompetens, skriver han. Om man som arbetsgivare anställer de som verkar säkra på sin sak blir man omgiven av överkonfidenta medarbetare.
Professor Angner driver sina ekonomiska metoder till max och tillämpar dem kreativt. En del kan kategoriseras som sunt bondförnuft men boken innehåller också överraskande slutsatser.
Boken propagerar till exempel för att lösa fattigdomen genom att frikostigt dela ut reda pengar till alla som behöver. Även denna teori backas upp av gedigen forskning, experiment och tydlig argumentation. Experimenten visar att fattiga inte slösar de pengar de får gratis på onödiga ting, utan investerar dem klokt.
Det bästa med boken är exemplen och anekdoterna som konkretiserar idéerna, som ofta kommer från gränslandet mellan ekonomi och andra vetenskaper.
Ekonomisk verktygslåda
Men har Erik Angner rätt? Sitter han verkligen med sitt hyperratioentusiasm nella, metodiska sätt inne med lösningen på hur vi ska leva och hur vi fixar både klimatet och fattigdomen?
Författaren själv tvekar inte. Nationalekonomins uppgift är att förbättra världen, skriver han. Nationalekonomin är för Angner verktygslådan. Naturligtvis tror han inte att vetenskapen har alla svar, men däremot att det mesta går att fixa bara man litar på evidensbaserad ekonomisk vetenskap. Sammanfattningen i slutet av boken slår fast detta.
Det får mig att bläddra tillbaka till kapitlet om ödmjukhet. Där skriver Angner att vi oftare borde fundera på varför vi kunde ha fel. Att våra kunskaper aldrig är varken fullständiga eller slutgiltiga.
Varför då allt elände?
Varför är då inte världens problem lösta? Varför har vi fattigdom om den kunde elimineras med helikopterpengar som delas ut till de behövande? Är det så att beslutsfattare väljer att inte lyssna på kloka råd?
Varför är vi inte alla rika och lyckliga? Varför placerar vi inte alla i indexfonder och varför upphör vi inte att jämföra oss med grannen?
En orsak till att tillvaron fortsättningsvis är så bristfällig finns inbyggd inom vetenskapen – densamma som ska lösa våra problem. För varje undersökning finns en annan som ifrågasätter den föregående. Med jämna mellanrum överges alla teorier för att ersättas med ett helt nytt tänk.
Att en bättre värld är möjlig är ändå det vi måste tro på. Här vill Erik Angner hjälpa oss på vägen.