Felaktig tolkning av åländska talmannens citat sprids i ryska medier
Den åländska talmannen Jörgen Pettersson fick erfara hur det känns att bli feltolkad i ryska medier i veckan. Det är viktigt att prata om de här sakerna, säger han.
– När jag såg artikeln i Iltalehti var jag nog mest överraskad av oss alla, säger den åländska talmannen Jörgen Pettersson.
En felaktig tolkning av Ålands demilitarisering och neutralitet sprids i Ryssland. Enligt Iltalehti, som var först med nyheten, har bland annat Lenta.ru skrivit att Åland vägrade beväpna sig mot Ryssland.
I artikeln feltolkas citat av Pettersson som ingår i en text av den ryska nyhetsbyrån Tass. Pettersson känner inte till att han intervjuats av Tass, men han har en aning om varifrån citaten kommer.
Artikeln är skriven i Stockholm, en stad som talmannen besökte med en åländsk kollega i onsdags. Orsaken var filmen Stormskärs Majas Sverigepremiär. Samma dag träffade han även ackrediterade utrikeskorrespondenter på inbjudan av Foreign Press Association of Sweden. Träffen skedde på svenska Utrikesdepartementets presscenter och handlade om åländska frågor.
– Omkring tio journalister från bland annat Frankrike, Turkiet och Polen var på plats, men det framkom inte att någon skulle ha varit från Tass, säger Pettersson.
När HBL ringer upp Foreign Press Association of Sweden visar det sig att ordförande Irina Dergacheva jobbar för Tass, även om hon snart ska sluta jobba där.
– Vi talade med varandra och jag spelade in. Jag är väldigt noggrann med att citaten är korrekta.
Hon uppger att hon inte presenterade sig som Tass, men att hennes namn borde ha funnits med på en lista som ålänningarna fick på förhand. HBL har kollat med Pettersson och Dergachevas namn finns inte på listan.
”Känns eländigt”
Under träffen i presscentret diskuterade Pettersson och journalisterna Ålands demilitarisering utifrån den rapport som Utrikesministeriet gav ut i november. Enligt rapporten går det inte att riva upp demilitariseringen.
Hur känns det att en felaktig rubrik
– som Lenta.ru:s om att ålänningarna vägrar beväpna sig mot Ryssland – får spridning?
– Det känns eländigt. Det var inget som diskuterades. Tonen motsvarar inte samtalet.
På frågan om han fått instruktioner om hur man hanterar till exempel ryska intervjuförfrågningar svarar han att man på Åland förhåller sig avvaktande.
– Men det är viktigt att vi pratar om hur citat kan feltolkas. Det här är en del av den nya tid vi lever i, säger han.
Ryssland vill förmedla en viss bild
Att ryska medier förvrider uttalanden är vanligt och en del av propagandamaskineriet, konstaterar äldre forskaren Jussi Lassila vid Utrikespolitiska institutet. Han är expert på bland annat rysk inrikespolitik och politisk retorik.
– Ryska medier läser påståendena i ett visst ljus och vrider dem så att de passar deras övertygelse.
Att Ålands demilitarisering tolkas som att ålänningarna vägrar beväpna sig mot Ryssland är därför ingen överraskning.
– Det handlar inte om att Ryssland skulle vara speciellt intresserat av Åland utan man använder demilitariseringen som ett verktyg.
Ryska medier göder, enligt Lassila, idén om att alla egentligen älskar Ryssland, men på grund av USA:s inflytande och imperialism går till exempel Finland och Sverige med i Nato.
”Under inga omständigheter”
Politiker och sakkunniga ska därför inte medvetet medverka i ryska medier, säger han.
– Man ska under inga omständigheter ge intervjuer till ryska medier. Undantag kan möjligtvis gälla för högt ansedda oppositionella medier, säger Lassila och fortsätter:
– Du har ingen kontroll över hur det du säger kommer användas. Direkta felciteringar förekommer och uttalanden kan tolkas fel.
Lassila konstaterar att det fortfarande finns en naiv syn på den ryska pressen i Norden. Allt fler har ändå fått upp ögonen för dess ensidiga rapportering efter att Ryssland annekterade Krim 2014. Sedan dess har också de journalistiska förutsättningarna försämrats inom rysk media.
– Den sista etiska journalistiken föll i samband med att kriget i Ukraina började. Innan dess kunde det förekomma någon form av kritisk journalistik också vid ryska medier.
Han minns att han också själv medverkat i rysk media i samband med ett finländskt presidentval för flera år sedan. Det skulle han inte göra igen.
– Som tur användes min intervju inte i inslaget.