Stödet för Sannfinländarna består – vilken är hemligheten?

Den gamla finländska metoden att krama ihjäl radikala politiska krafter genom att ta med dem i regeringen och ge dem ansvar biter inte på Sannfinländarna.

I den senaste opinionsmätningen hade stödet för Sannfinländarna sjunkit en aning, till 17,4 procent. Det är Taloustutkimus som har gjort mätningen på Yles beställning. Jämfört med riksdagsvalet för ett år sedan är det en nedgång med knappa tre procentenheter. Ett minus alltså, men många hade väntat sig ett större ras.

Det finns många olika dimensioner som förklarar det fortsatt starka stödet för Sannfinländarna.

Sannfinländarna – som på många sätt är ett helt annat parti än det Timo Soini ledde i 20 år fram till 2017 – har dragit lärdom av partiets tidigare regeringsmedverkan från 2015. Då rasade stödet redan den första hösten.

Lärdomen är att stenhårt hålla fast vid kärnan i den sannfinländska politiken – främlingsfientligheten, som i det här sammanhanget innebär att på alla sätt begränsa invandringen. Därför är det nu sannfinländare som leder de ministerier som mest påverkar invandringen – Inrikesministeriet och Justitieministeriet.

❞ Lärdomen är att stenhårt hålla fast vid kärnan i den sannfinländska politiken – främlingsfientligheten, som i det här sammanhanget innebär att på alla sätt begränsa invandringen.

Under Riikka Purras ledning har det också blivit väldigt klart att Sannfinländarnas ekonomiska polibibehålla tik har ändrats totalt. Nu är partiets ledstjärna det som Purra kallar fiskalkonservatism.

Målet är en nattväktarstat där statens uppgift främst är att värna om inre och yttre säkerhet.

Budskapet går ut på att statens pengar – de offentliga medlen – slösas på ett ansvarslöst sätt. I förlängningen betraktar man på gruppnivå människor som behöver stöd av olika slag som slashasar som inte vill göra rätt för sig.

Kontrasten till Soinis Sannfinländare är stor. I socialpolitiken och skattepolitiken stod man på den tiden rätt nära socialdemokraterna.

Den hårdföra ekonomiska politikens nästan uteblivna effekt på stödet till Sannfinländarna förvånar många. Nedskärningarna börjar visserligen kännas först nu.

Sannfinländarnas väljarkår har förändrats visar det finländska valkonsortiets forskning och även Näringslivets delegations attitydmätningar.

Nu för tiden stöder många företagare, särskilt småföretagare, Sannfinländarna och nattväktarmentaliteten känns inte så främmande för dem. Men industriarbetare och även arbetslösa är fortfarande viktiga väljargrupper för Sannfinländarna. Valet 2023 visade att de sannfinländska väljarna i högre grad än andra väljare bor på mindre orter med under 30 000 invånare.

En gemensam nämnare för partiets väljare är att de känner att de inte hänger med i utvecklingen, att de är förlorare och att de inte kan göra sin röst hörd i samhället.

En annan klar förändring är att anhängarna helt uppenbart är väldigt lojala. Så var det inte förr. De ändrar hellre åsikt än de byter parti.

Sannfinländarna bygger sin politik på en berättelse om att Finland, och hela den liberala västvärldens levnadssätt, är fördärvligt. Det här narrativet gäller för de flesta högerkonservativa, populistiska partierna överlag. Det enda sättet att återfå ordningen och återgå till de gamla goda värdena är ett uppror. Det upproret har Sannfinländarna utnämnt sig till ledare för hos oss och på nätet sprider man skickligt och effektivt den här berättelsen.

Budskapet appellerar till dem som känner sig förfördelade och bortglömda.

Sannfinländarna för ett kulturkrig mot den rådande liberaldemokratiska samhällsordningen. Partiet arbetar inom ramarna för det demokratiska systemet, men de facto motarbetar man det och de värderingar det bygger på.

Sannfinländarna är i dag en del av den internationella radikala högerrörelsen där man anser att en politisk förändring är möjlig bara om det först sker en kulturell förändring. Det jobbar Sannfinländarna för på alla nivåer och aktiviteten på olika sociala medier är en av de effektivaste metoderna.

Det fascinerande är att man lyckas den upproriska och radikala berättelsen och sin trovärdighet också som regeringsparti. Till berättelsen hör också att de som tänker som sannfinländarna ständigt behandlas dåligt och är offer för samhällets förfall.

Till den liberala demokratins utmaningar hör att demokratin går att utnyttja för att göra samhället mindre demokratiskt. För att motarbeta en sådan utveckling krävs upplysning och samhällskunskap. På de sociala medierna står sig ett sådant innehåll ganska slätt om det inte utformas på ett helt nytt sätt, eftersom algoritmerna premierar starka känslor och konflikter.

Sannfinländarnas stora stöd, det sannfinländska sättet att göra politik och de värderingar det bygger på påverkar alla andra politiska partier. Det ser vi i det nuvarande regeringssamarbetet men det har även före den nuvarande regeringen funnits politiker från Samlingspartiet, Centern och Kristdemokraterna som i många frågor har varit svåra att skilja från Sannfinländarna, inte minst när det gäller invandrarfrågor.