Ryska robotar vid gränsen en hotbild Finland räknat med
Ryssland placerar ut Iskander M-robotsystem i Karelen, men vad betyder det för Finland?
Ryssland har grundat en separat Iskander M-brigad i Karelen, rapporterar Izvestija. Iskander M är ett av Rysslands mest effektiva landbaserade robotsystem.
– Det här är ett lämpligt svar på Finlands Nato-medlemskap, sade amiral Vladimir Valujev, före detta kommendör för den ryska Östersjöflottan till Izvestija.
Vad betyder det här för Finland? Finns det orsak till oro?
Iskander M uppges ha en räckvidd uppemot 500 km. Ryssland har tidigare placerat ut Iskander M-system i Luga, 150 km söder om S:t Petersburg. Den nya Iskander M-brigaden är en del av det återupprättade militärdistriktet i Leningrad. Ryssland anses har tidigare också placerat ut Iskander M i enklaven Kaliningrad.
”Måltavlor”
En Iskander-brigad har tre bataljoner med åtta robotar klara för avfyrning, enligt en rapport av Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Sverige. På en gång kan 24 robotar avfyras, samt ytterligare 24 kan avfyras efter omladdning 30– 60 minuter senare.
I operativ bemärkelse är det inte avgörande om Iskander M-systemen är placerade i Luga eller i Kamenka närmare den finska gränsen. Tvärtom kan avfyrningsfordonen vara mer utsatta för motåtgärder.
”Saken hör inte förstås till mig, men operativt känns det inte klokt att placera robotsystem med så lång räckvidd som måltavlor nära vårt gränsområde”, skriver Harri Ohra-aho, generalmajor i avsked och före detta Försvarsmaktens underrättelsechef, på X.
Iskander M är en ballistisk robot, som skjuts upp med en raketmotor i en ballistisk bana innan den dyker mot sitt mål med en hastighet på flera kilometer i sekunden. Det gör den svår att avvärja.
Markmålsrobotar
Finland har för närvarande inte ett luftvärnssystem som är effektivt mot ballistiska robotar. Däremot går det att bekämpa den här typen av hot genom att förstöra avfyrningsfordonen innan de hinner avfyra. Det blir åtminstone inte svårare om avfyrningsfordonen är närmare finskt luftrum.
Finlands F/A 18 Hornet-jaktplan kan bestyckas med JASSM-markmålsrobotar, som uppges ha en räckvidd på 370 km. De nya F-35jaktplanen utrustas med JASSMER-markmålsrobotar som har en räckvidd på uppemot 1 000 km. De kan förstås också användas för att slå ut viktigare strategiska mål.
Det är osannolikt att Finland skulle använda JASSM för att slå ut enskilda avfyrningsfordon, skriver den oberoende militäranalytikern Robin Häggblom i en annan rapport för FOI. Det är inte bara det att Finland har ett begränsat antal av JASSM, utan att rörliga avfyrningsfordon är ett svårt mål.
Bekant hotbild
Ryssland har också tillgång till andra typer av vapen med lång räckvidd. Ett av dem är Kinzjal, en version av Iskander M som kan avfyras av Mig 31-jaktplan eller bombplan.
Ryssland har också Ch 55/Ch 101-kryssningsrobotar som har en räckvidd uppemot 2 500 km. Iskander M-avfyrningsramperna kan också avfyra 9M278/9M279-kryssningsrobotar som uppskattas ha en räckvidd uppemot 2 000 km.
Det här är dock en hotbild som Finland räknat med i sin operativa planering i åratal. Den förändras inte av att Ryssland placerar Iskander M-system närmare finska gränsen.
Passivt luftvärn
Det norska Nasams-luftvärnssystemet är en central del av Finlands
luftvärn. Finland har också beställt höghöjdsluftvärnssystem av typ Davids slunga av Israel, som levereras i slutet av 2020-talet. Den här typen av luftvärnssystem kan användas för att beskydda strategiska mål som inte kan förflyttas. Som medlem av försvarsalliansen Nato kan Finland också få understöd av bundsförvanternas krigsfartyg och jaktplan.
Finlands försvarsdoktrin har dock till stor del grundat sig på passivt luftvärn, delvis på grund av landets areal. Det innebär bland annat spridning av trupperna, rörlighet och kamouflage. Ett element är också att bygga upp en tillräcklig avskräckningseffekt i form av förmåga att förorsaka fienden märkbara förluster. I det här syftet kan exempelvis JASSM-markmålsrobotarna tillämpas mot strategiska mål.
Symboliskt
Rysslands beslut att placera Iskander M-robotsystem i närheten av finska gränsen kan närmast betraktas som symboliskt, en del av Rysslands informationskrigföring. Ryssland har också berättat om planer på att grunda nya motoriserade divisioner i Finlands närområde, som om Finlands Nato-medlemskap hade inneburit en större geostrategisk omvälvning.
Maria Zacharova, taleskvinna för det ryska Utrikesministeriet sade till den ryska ”nyhetsbyrån” Ria Novosti att vårens Nato-övningar i Finland är en provokation. Den här typen av kommentarer kan avfärdas som propaganda. Offermentaliteten är en central del av Kremls narrativ.
Tidigare har Ryssland haft motoriserade brigader i närheten av den finska gränsen i Alakurtti, Petsamo och Kamenka. Ryssland har alltså haft en betydande militär närvaro i Finlands närområde redan innan Finland blev Natomedlem. Rysslands utspel kan bäst bemötas med fast beslutsamhet.