Jerry Seinfeld har nått botten
En berörande dokumentär om The Beatles, och en sevärd Mel Brooks-satir som inte skulle få grönt ljus i dag. Jerry Seinfelds nya komedi är inte rolig.
Let it be
Betyg: 4/5
Peter Jackson gjorde för tre år sedan dokumentärserien Get back som byggde på Let it be (1971), en annan dokumentär som mycket riktigt tar sig an The Beatles, i färd med att repetera och finslipa låtar inför en konsert som skulle televiseras.
Av konserten blev inget, George Harrison slängde in handduken, men nu har Let it be, filmen, restaurerats. Det är i januari år 1969 som John, Paul, George och Ringo träffas i en filmstudio i Twickenham, för att repa och lattja. Först ut är Don't let med down och trots spänningarna låter det sjukt bra, inget rår på Lennon-McCartneys stämsång.
Fortsättning följer i Apples högkvarter på Savile Row och nu hettar det till, mellan Paul och George. Det oaktat betar man av en strid ström av rock'n'roll-nummer, kompletterat med smäktande vackra versioner av Let it be och The long and winding road.
Strikt taget, berättarmässigt, är Michael Lindsay-Hoggs dokumentär inte mycket att ha. Fab Four spelar, sjunger och nojsar, annars är det locket på, tunnsått.
Men musikaliskt är det inte att ta fel på inspirationen och som grädde på moset följer det legendariska takterass-gigget i centrala London, med Billy Preston som gästande artist. Man blir tårögd av mindre. Disney+
Det våras för Hitler (The producers)
Betyg: 4/5
Det våras för Hitler-numret i filmen med samma namn blev för mycket för den tyska censuren och när filmen sedermera visades i Tyskland var det i samband med en festival för judiska filmmakare. Äran går till Mel Brooks, spillevinken, i sin regidebut som de facto tar avstamp i en Broadway-uppsättning.
Zero Mostel är den forna stjärnproducenten som i ett försök att hålla sig flytande tyr sig till kärlekskranka äldre damer. Ändå går det åt pipan, det vill säga tills Gene Wilders bokförare knackar på dörren. Han kläcker en idé som går ut på att plöja ner pengar i en garanterad flopp, stoppa fyrken i egen ficka och lämna investerarna åt sitt öde.
Valet faller, just det, på Det våras för Hitler, skriven av en övervintrad nasse (Kenneth Mars) som för Führerns talan. Som regissör anlitas en annan galenpanna och skådespelarna är glada amatörer hela bunten. Fiasko?
Slutresultatet är lika fräckt som det är festligt. Brooks går åt allt från korkade blondiner och kulturtanter till fjolliga teaterapor, och lyckas med konststycket. Se här ett bombnedslag som inte skulle gå igenom idag. Från 1968. Yle Teema & Fem lördag 11.5 kl. 21.00-22.25
Fabian – berättelsen om en moralist (Fabian oder der gang vor die hunde)
Betyg: 3/5
Precis som i Fassbinders Berlin Alexanderplatz går turen i Fabian till Weimarrepublikens Tyskland, dess sista kaotiska dagar. Året är 1931 och bakom knuten väntar bruna skjortor, en mustaschprydd österrikare inte att förglömma.
Jakob Fabian (Tom Schilling) är den aspirerande författaren som skriver reklamslogans för tobaksindustrin. Men det är nattetid som han vaknar till liv, i 30-talets Berlin finns det gott om kjolstyg och skumma krogar. Däremellan hänger Fabian med Stephan (Albrecht Schuch), en rikemanspilt med vänstersympatier.
Mycket förändras när Fabian faller för sköna Cornelia (Saskia Rosendahl) med kopplingar till filmindustrin. Till det kommer det politiska kaoset som i kombination med massarbetslösheten gör att kärleken lever farligt.
Filmen bygger på en roman av Erich Kästner och för regin står Dominik Graf som tar i så det sjunger om det. Det vankas handhållen kamera, vilda klipp och svartvita journalfilmer som gör att man som tittare känner sig lite grann mörbultad. Men vänta bara tills kärleken gör entré och filmen antar formen av en bitterljuv ”bildungsroman”. I längre laget. Yle Teema & Fem onsdag 15.5 kl. 21.55-00.55
Unfrosted
Betyg: 1/5
Jerry Seinfeld, som i Seinfeld, den dunderpopulära 90-talsserien, har kört med låg profil en längre tid. Och när han nu ställer sig bakom kameran – mannen har också skrivit, producerat och gör huvudrollen – är det i termer av en komedi som inte helt saknar verklighetsförankring.
Handlingen kretsar kring det så kallade frukostflingskriget i början av 60-talet. Mot varandra står Kelloggs's och Post, väletablerade varumärken, och inte sällan är det Kelloggs's som drar det längre strået. Det vill säga tills Post, med Amy Schumer som vd, initierar en mellanmålspaj som gjord för brödrosten.
Gissa om det blir fart på Kellogg's utvecklingschef (Seinfeld) som i ett försök att hänga med i racet anlitar en NASA -tomte (Melissa McCarthy). Men vi noterar också Hugh Grants tigermaskot och mjölkbudet Christian Slater som ställer sig på barrikaderna när deras tjänster inte längre behövs.
Unfrosted (USA 2024) är en satir med drag av drullekomedi, men trots att Seinfeld späder på med Kubakrisen, Kennedy och Walter Cronkite vill det sig inte. Materialet är noll roligt och Seinfelds sinne för tajming existerar överhuvudtaget inte. För att travestera Lennart Bergelin, Björn Borgs tränare: ”The bottom is nådd.” Netflix