Nya genfynd ger viktig kunskap om sjukdomar
HELSINGFORS Provrör, vita rockar och genetisk forskning är kanske inte det första man tänker på när man hör ordet Folkhälsan. Folkhälsans Forskningscentrum i Mejlans i Helsingfors är ändå det största privata forskningscentrumet i Finland. Trots betydelsefulla rön är forskningscentrumet fortfarande relativt okänt för den stora publiken.
– Verksamheten har utvecklats och vuxit kraftigt under årens lopp. För femtio år sedan, när verksamheten inleddes, fanns det bara tre forskare som studerade enskilda kromosomer med hjälp av mikroskop. I dagens läge är över 200 forskare knutna till forskningsprogrammen, säger Forskningscentrumets föreståndare Anna- Elina Lehesjoki.
Samarbetet med andra forskningscentrum och universitet underlättar arbetet avsevärt. Samarbetet med Helsingfors universitet har exempelvis pågått i över tre årtionden.
Folksjukdomar en utmaning
Tyngdpunkten ligger främst på programmet för genetisk forskning. Lehesjoki uppger att de bland annat forskar kring mer sällsynta sjukdomar för att hitta nya gener och mutationer.
– Även om sjukdomarna är sällsynta är de mycket verkliga för personerna som lider av dem. Det är extremt viktigt att dessa sjukdomar får uppmärksamhet, säger Lehesjoki.
Nya genfynd kan dessutom ge viktig kunskap som kan utnyttjas vid behandling av vanligare sjukdomar.
Enligt Lehesjoki är den största utmaningen ändå folksjukdomarna. Folkhälsans forskningscentrum har gjort omfattande studier inom diabetes och har för tillfället tre stora diabetesprojekt på gång. Exempelvis Botnia- studien, som leds av Tiinamaja Tuomi, undersöker sambandet mellan ärftlighet, livsstil och typ 2- diabetes. Med hjälp av internationellt samarbete har studien kunnat identifiera ett 50-tal gener som ökar risken för att insjukna.
Fokuserar på hälsoresurser
Förutom programmet i genetik finns det också program för folkhälsoforskning och forskning i preventiv medicin. Studierna i salutogenes, som fokuserar på människors hälsoresurser i stället för hälsorisker har väckt mycket intresse. Forskningsgruppen försöker alltså reda ut varför vissa människor klarar sig bättre i svåra situationer än andra och hur man kan skapa förutsättningar för bättre hälsa.
– Den positiva attityden är överlag mycket viktigt för Folkhälsans verksamhet. Forskningsgruppen och förbundet har funderat på hur man ska kunna utveckla salutogena arbetsmodeller och överföra dem till exempelvis daghemsverksamhet, säger Lehesjoki.