Mjölkproduktionen centraliseras till större enheter
TRADITIONELLT HAR ÖSTRA Nyland, och speciellt Liljendal, varit starka mjölkområden. Men under de senaste åren har mjölkproducenterna minskat – också här.
NYLAND – Mjölkproduktionen har kanske inte minskat i lika snabb takt som mjölkproducenterna, säger verksamhetsledare Jonas Laxåback vid Svenska lantbruksproducenters centralförbund.
Faktum är ändå att både mjölkproduktionen och mjölkproducenterna minskat. I södra Finland fanns 3 346 mjölkproducenter under kvotperioden 2006– 2007. Under kvotperioden 2010– 2011 fanns 2 371 kvar.
Producenterna minskade alltså med 25 procent på fem år.
– Mjölkproduktion är väldigt arbetskrävande, säger Laxåback. Man är fast 24 timmar i dygnet varje dag under året. I Nyland finns också andra sätt att försörja sig, som till exempel spannmålsodling.
Den osäkra stödpolitiken påverkar antagligen också besluten.
24/7 mjölkbonde
Mjölkbonde Henrika Husberg från Lappträsk säger att det oftast är små gårdar som lägger av.
– Om man vill klara sig som heltidsbonde måste man ha en större gård, säger Husberg. Alla kan inte investera hur mycket som helst.
Liksom Laxåback påpekar Husberg att man är väldigt bunden som mjölkproducent, och verkligen måste ha ett genuint intresse och tycka om vad man gör för att orka fortsätta.
– Man kan inte vara mjölkbonde på deltid och ha ett annat jobb vid sidan om, utan måste vara beredd att jobba 340 dagar i året. Allt planeras på lång sikt. Om du investerar i en ny anläggning hål- ler du på tills den är slutkörd.
Två gårdar lade av
Traditionellt har östra Nyland och speciellt Liljendal varit starka mjölkområden. Men också här märks en minskning.
Under den senaste kvotperioden producerades över 4 miljoner liter mjölk i Lovisa, en minskning med drygt en halv miljon sedan den föregående. Två gårdar upphörde med sin mjölkproduktion, och i hela Nyland minskade antalet mjölkgårdar med 6 procent jämfört med året innan.
Utvecklingen är den samma i hela landet.
– Förädlingsindustrin kom- mer troligtvis att centraliseras dit mjölkproduktionen finns, säger Jonas Laxåback. Enheterna blir större och färre.
Basprodukten inhemsk
Henrika Husberg tror att man fortfarande vill ha inhemsk mjölk. Hon hoppas också att trenden med närproducerad mat har kommit för att stanna. Konsumenterna har blivit mer medvetna om varifrån maten kommer.
– Jag hoppas att drickmjölken inte blir en importprodukt. Att ta in specialostar från utlandet är okej, men basprodukten tycker jag ska vara från Finland.
Husberg nämner landskvoterna man varit väldigt nöjda med i Finland. Men nu faller de bort, vilket hon ser som en riskfaktor.
– Exempelvis Danmark har potential att producera hur mycket mjölk som helst billigare än här. De har ett mer gynnsamt klimat, och bättre betesmöjligheter. Vårt klimat ställer höga krav.
Mjölkmängden inte sjunkit
Primärproduktionschef Juha Nousiainen på Valio säger att mängden mjölkproducenter årligen har minskat med ungefär sju procent under de två senaste årtiondena. Minskningen har varit högre i södra Finland än resten av landet.
– Visst reflekteras det tillbaka på mjölkproduktionen, säger Nousiainen. Men mängden mjölk i sig har inte sjunkit, utan den räcker bra. Det betyder bara att man till exempel till vårt huvudmejeri i Riihimäki måste transportera mjölken lite längre bortifrån.