Lär dig timmerhuset från grund till tak
Valet av fasadfärg på boningshuset var förr ett sätt att signalera social status. Sådan här historisk information och även praktiska övningar står på agendan i Borgå folkakademis och Traditionscentret Kuggoms nya kurs i traditionsbyggande.
Äger du ett gammalt timmerhus eller ska du snart ärva ett sådant? Funderar du på hur man kunde renovera det utan att husets ”själ” går förlorad? Då ska du bekanta dig med Borgå folkakademis och Traditionscentrum Kuggoms nya utbildning i traditionsbyggande. Under sammanlagt sju temaveckoslut går man med hjälp av föreläsningar, praktiska övningar och studiebesök igenom timmerhuset från grunden till takåsen.
Utbildningssamarbetet mellan Borgå folkakademi och Traditionscentret Kuggom i Lovisa som inleds hösten 2016 tar konkret form i och med den tvåspråkiga utbildningen i traditionsbyggande. Helheten består av sammanlagt sju veckoslutskurser av vilka den första ordnas nu i september och den sista i april nästa år.
– Under det första veckoslutet samlas deltagarna här på Akan i Borgå medan de resterande kurserna ordnas på Traditionscentret Kuggom, säger Nina Wackström som är kursplanerare på Borgå folkakademi.
Projektledare Niklas Grönroos säger att kurshelheten ordnas inom
ramen för projektet Byggnadsvårdscentrum Kuggom. Idén till strukturen för den nya utbildningen fick han från ett kanske något överraskande håll.
Temaveckoslut
– En gång i tiden deltog jag i en teaterkurs
Veckoslut 6 (24–26.03.2017): Eldstäder.
OVeckoslut 7 (21–23.4.2017): Ytbehandling.
OKursavgift: 90 euro per veckoslut + avgifter för kost och logi vid behov.
OMera information: Niklas Grönroos, Projektledare för projektet Byggnadsvårdscentrum Kuggom, telefon: 0400 584 240 eller e-post: niklas.gronroos@kuggom.fi.
Odär man behandlade olika delområden varje vecka. Jag fick en tanke om att ett liknande upplägg kunde fungera på traditionsbyggnadsutbildningen (se faktaruta).
Som ett litet exempel på vad man kommer att behandla under utbildningen nämner Grönroos att husens färg förr var ett sätt att uttrycka social status.
– Om man målade sitt timmerhus vitt var syftet ofta att efterlikna ett kalkputsat stenhus. Man ville visa att man visst hade råd med annat än rödmylla, som ju var en slaggprodukt från gruvindustrin. Detsamma gäller eldstäderna: de skulle gärna vara lite finare än vad grannen trodde att man hade råd med.
Kurshelhetens tilltänkta målgrupp är enligt Grönroos människor som vill lära sig hur man underhåller och renoverar gamla hus på ett ändamålsenligt sätt.
– Jag tänker till exempel på folk som redan äger ett gammalt hus eller är i färd med att köpa eller ärva ett. Och om man är ansvarig för en gammal ungdomsföreningslokal så kan man säkert lära sig en hel del på kursen fast man redan vet mycket.
Utbildningen består förutom av föreläsningar även av praktiska övningar och studiebesök.
– Så jag skulle säga att en gruppstorlek på kring tjugo personer skulle vara det ideala. Om gruppen är för stor kan det bli en utmaning att ordna de praktiska uppgifterna.
Föreläsningarna ordnas på både svenska och finska, så Grönroos säger att deltagarna bör ha grundläggande kunskaper i bägge språken.
– Situationen är densamma för både svensk- och finskspråkiga, men vår princip är att språket inte ska vara ett hinder för att samlas kring ett gemensamt intresse.