Ministermöte
Ryssland och Finland är av olika åsikter om hur väl Minskavtalet följs. Det konstaterade utrikesminister Timo Soini då han träffade sin ryska kollega Sergej Lavrov i Moskva. På presskonferensen upprepade Lavrov flera gånger att Ryssland djupt ogillar att
Både Timo Soini och Sergej Lavrov är måna om att bedyra att de bilaterala relationerna mellan Finland och Ryssland fortfarande är goda – trots EU-sanktionerna som Finland är en del av. Vissa EU-länder ser inte med blida ögon på Soinis Moskvabesök, med tanke på situationen i Ukraina. Soini parerade kritiken med att ta upp frågan om Minskavtalet.
– På gästernas begäran har vi talat om Ukraina och Minskavtalet. Vi har diskuterat säkerheten kring Östersjön. Det finns inget militärt hot som rättfärdigar en militarisering. Natos infrastruktur närmar sig våra gränser och det oroar oss, sade Lavrov, en oro som han formulerade flera gånger under presskonferensen.
Mötet äger rum i ryska utrikesministeriets pampiga representationshus på Spiridnovka i centrala Moskva. De första frågor som Lavrov själv tar upp på presskonferensen efter mötet handlade inte traditionellt utrikespolitisk utan ekonomi.
– Handeln mellan Ryssland och Finland har gått ner men jag hoppas vi tillsammans kommer att förbättra situationen. Dessutom är jag optimist tack vare våra stora investeringsprojekt. Vi har kärnkraftverket som Rosatom bygger i Finland och Fortums investeringar i västra Sibirien. Det finns över 650 finländska företag och de har visat sin styrka här, sade Lavrov.
Lavrov påpekar också att gränssamarbetet nu fungerar väl. Vid årsskiftet överraskade Ryssland Finland med att plötsligt släppa en massa personer utan Schengenvisum över finska gränsen – något man aldrig har gjort tidigare. Finlands president Sauli Niinistö tog då upp saken personligen med den ryska statsledningen och problemet åtgärdades. Många såg det som ett ryskt sätt att utöva press mot Finland, vilket Lavrov inte alls berörde nu.
– De ryska och finländska myndigheterna har samarbetat framgångsrikt när det gäller bland annat den olagliga invandringen. Gränssamarbetet mellan Finland och Ryssland har i tiotals år fungerat på ett exemplariskt sätt, sade han.
”Konstruktivt möte”
Utrikesminister Timo Soini kallade mötet för ”bra och konstruktivt”.
– Stämningen var god trots att vi talade om svåra frågor och konflikter. Vänner emellan kan man tala direkt om problem, sade Soini.
Soini fick frågan huruvida han tagit upp att Ryssland enligt EU inte respekterar Minskavtalet.
– Utan ett permanent eldupphör går det inte att få någon lösning till stånd i Ukraina. Jag är oroad över OSSE-observatörernas säkerhet. Enda lösningen är att följa den vägkarta som finns i Minskavtalet. Angående vad som har följts och inte följts är vi av lite olika åsikt, svarade Soini.
Lavrovs svarade med att peka ut Ukraina som skyldigt.
– Ryssland är inte en part i Minskavtalet. Det är däremot Ukraina och de lokala ledarna i Luhansk och Donetsk. Ukraina har inte följt en enda paragraf i Minskavtalet, något som är uppenbart. Det ser även våra amerikanska partners. Ryssland kan inte lösa problemen åt dem som är involverade i Minskavtalet men Ryssland kan hjälpa dem att komma framåt, sade Lavrov.
Till saken hör att Ryssland stöder separatistledarna i Luhansk och Donetsk både ekonomiskt och militärt, och att ryska trupper bevisligen har förekommit i östra Ukraina. Dessutom kontrollerar separatisterna fortfarande en stor del av gränsen mot Ryssland. De har heller inte ordnat demokratiska val i enlighet med den ukrainska lagstiftningen, vilket är en av stipulationerna i Minskavtalet.
– Det största problemet är att Kiev vägrar diskutera med ledarna i Donetsk och Luhansk. Dessutom föraktar de folk som bor där. Dagens ukrainska ledning påstår att det inte bor några etniska ukrainare i Donbass, att man därför inte behöver lyssna på dem. Det är chauvinism. Den här sortens chauvinism borde inte passa Finland, med tanke på de svenskspråkigas rättigheter där. Finland skulle kunna lära Ukraina hur man ska behandla nationella minoriteter, svarade Lavrov i ett för rysk diplomati typiskt sätt att vända på en fråga.
a Det finns inget militärt hot som rättfärdigar en militarisering. Natos infrastruktur närmar sig våra gränser och det oroar oss. Sergej Lavrov Utrikesminister
Baltopsövningen
Baltopsövningen som nyligen inleddes i Syndalen har väckt oroade reaktioner i rysk press. Baltops leds av Nato och i den deltar bland annat Finland, Sverige, Tyskland och Storbritannien. MTV3 ställde frågan varför Ryssland som ännu för tre sedan deltagit i övningen nu ser den som ett hot.
– Jag har inte talat om något hot angående Baltopsövningen. Men vår uppfattning om Natoutvidgningen har inte ändrats. Den är ett av våra största säkerhetshot. Vi hade ett bra samarbete med Nato tidigare. När samarbetet är transparent och alla deltar går det bra. Men när det används för att piska upp antirysk hysteri är det en annan sak. Det är inte Natos existens i sig som hotar oss, utan sättet som Nato agerar på, till exempel i Libyen. Ett sådant agerande kan bli ett hot mot Ryssland, säger Lavrov.
Han tillägger att också Natos stöd till Ukraina efter Majdanrevolutionen är ett exempel på hur Nato försöker ”utnyttja situationen”.
– Nato letar ständigt efter nya orsaker att finnas till. Tidigare var den orsaken Sovjetunionen. Nu hittar man andra fiender i stället. Ofta slutar det illa. Till exempel i Afghanistan krigade man mot terrorismen, men slutresultatet var det omvända. Jag är säker på att ingen klok och hederlig politiker i väst tror att Ryssland skulle anfalla ett Natoland, sade Lavrov.
Ofrivilligt formulerade han därmed orsaken till att de baltiska länderna har gått med i Nato och att Nato alltså har utvidgats – vilket alltså Ryssland inte vill.
Timo Soini sade att Finland själv väljer i vilka militära övningar man deltar.
– Vi är med i Baltops som Natos partnerland. Det är bra för vårt nationella försvar att delta i de här övningarna.
Under mötet kom även fram att Rysslands president Vladimir Putin besöker Sauli Niinistö i Nådendal i början av juli.