Också ekonomin är politisk
ESTLAND ”När folk i andra länder har marscherat ut på gatorna för att protestera mot nedskärningar har man i Estland visserligen tyckt illa om dem, men förstått att de är nödvändiga.” Det här är ett citat ur ÖN (31.5). Det är en av SEB:s ekonomer, Michael Nestor i Tallinn, som citeras.
Den stort uppslagna artikeln på paradplats handlar om Estland och landets ekonomiska tillväxt. Artikeln presenteras på förstasidan: ”Estland har en liten, ung, öppen ekonomi. Det har de senaste åren varit både en fördel och en nackdel. Negativt är att ekonomin är så beroende av exporten i ett läge där importen i många EU-länder minskar. Positivt däremot att det inte finns traditioner som gör det svårare att genomföra reformerna i ekonomin.”
Det är uppenbart att Estlands väg av HBL presenteras som vår. Redan ingressen markeras med ordet ”tillväxt” i klargrönt (trots att artikeln också avslöjar att framtiden inte ser helt ljus ut). SEBekonomen är den enda expert som kommer till tals i artikeln. Hans syn presenteras på förstasidan som en neutral, allmängiltig beskrivning. Att Finlands ekonomi tyngs ner av ”traditioner” är alltså det som indirekt framställs som ett neutralt faktum. Det som tycks avses är den arbetskamp som av fackförbunden förts under en lång tid.
Att läsa artikeln som ett inlägg i debatten om konkurrenskraftsfördraget är inte alls långsökt. Det som skiner igenom i texten är att all opposition mot nedskärningspolitiken – att ”marschera ut på gatorna” – bidrar till att bromsa den ekonomiska ”tillväxt” man annars antar vore given.
Vi frågar oss om det här är rimlig och framför allt ärlig nyhetsjournalistik. Tydligt politiska värderingar – politiska val som rör bland annat beskattning och arbetsmarknadspolitik – lyfts fram som neutrala diagnoser som varje tänkande människa måste gå med på. Att Estland slagit sig in på rätt väg tar artikeln klart ställning för. Frågan är om det här är vad nyhetsrapportering borde syssla med, att under bordet smussla in politiskt mycket kontroversiella bedömningar som ett påbud om vad som måste göras.
Åberopandet av EU-kommissionens rekommendationer får här en synnerligen retorisk roll. Problemet är absolut inte att HBL rapporterar om Estlands intressanta ekonomiska utveckling. Problemet är hur artikeln ramas in.
Visserligen stämmer det att Estlands bnp ligger ovanom EU:s medeltal. En helt annan sak är om detta i sig innebär att nedskärningspolitik alltid leder till tillväxt, eller om Estlands uppsving är ett resultat av dylik politik. En lång rad forskare har under den senaste tiden argumenterat mot ett påstått allmänt kausalt samband mellan nedskärningspolitik och tillväxt. Bra nyhetsjournalistik ger redskap för att kritiskt granska och utmana olika politiska beslut och strömningar samt hjälper läsaren att förstå och utvärdera ekonomisk utveckling och ekonomiska begrepp.
Också i fråga om ekonomi är det ett journalistiskt uppdrag att granska makten, inte att fungera som dess språk- rör. Bra journalistik kan visserligen vara politisk – men då måste den förmå förklara sin ståndpunkt så att läsaren kan forma sitt eget omdöme. Förklädda doktriner är aldrig god journalistik. SVAR Man kan läsa texter på många sätt och var och en tolkar dem givetvis från sin egen utgångspunkt. Insändarskribenterna har rätt till sin tolkning av reportaget kring Estlands ekonomi. Tanken bakom artikeln var enbart att visa att Estlands ekonomi börjat komma ikapp ekonomierna i en del andra EU-länder. skolade att göra ett akut kejsarsnitt? Som det gick med mig en gång i tiden … Och hur är det med alla de barnafäder eller andra som forslar omkring föderskor efter att barnvattnet har gått, har de all kunskap och alla instrument till hands?
Jag hörde i radion här en dag att i snitt 1 procent av alla födslar kräver specialingripanden. Skulle inte ekonomin ligga i att sikta på att just den procenten skulle åka och förlösas på Kvinnokliniken och resten, 99 procent i Borgå?
Nu förstod jag att alla ska åka. Jag måste ha hört fel. Vi vet ju alla hur det är med radion, man lyssnar bara med ett öra.