Arkitektur
Tatu Tuominen har övertagit ett av leksaksaffären Riimikkos skyltfönster. Installationen Arkitektens dröm har inspirerats av betongförorten Gammelbacka såsom Alvar Aalto tänkte sig den.
Bildkonstnären Tatu Tuominen ville bekanta sig mera med Borgå bortom Gamla stans idylliska trähus eftersom han skulle delta med ett konstverk i årets pretriennal i Borgå. Han åkte omkring tillsammans med Borgåmålaren Petri Hytönen, de passerade Gammelbacka och det sa klick.
– Gammelbacka väckte min nyfikenhet. Det är en stilren, skogsbelupen förort och intressant eftersom den inte alls motsvarar den stereotypa bilden som folk har av Borgå.
I det skedet visste Tuominen inte att den ursprungliga planen för Gammelbacka var signerad av ingen mindre än världsberömda arkitekten Alvar Aalto, men fascinationen för förorten bara ökade då han fick reda på det. Han bekantade sig närmare med området och fann att väldigt lite av Aaltos vision fanns kvar i det Gammelbacka som i slutändan byggdes. Däremot tjusades han fortsättningsvis av de utopistiska tankegångarna bakom den ursprungliga förortsplanen.
Förortsidealism
Tatu Tuominen ser idealismen, tanken på en saliggörande, hälsosam och vacker betongförort där chefer och donare bor i samma höghus, som en intressant idé i arkitekturen på 1960-talet.
– De finländska stjärnarkitekterna ritade en bättre framtid som bara ett par decennier senare sågs som misslyckade byggen, som ren och skär betongbrutalism.
Själv är han nära bekant med östra Böle som är format enligt sextiotalets premisser. Bilar under jord, barnen kan leka fritt, stora träd, höga rum, mycket ljus. Som barn ogillade han det stramt urbana formspråket men i dag ser han Böle som i det närmaste idealisk, ur arkitektonisk synvinkel. Pendeln har svängt; de rätlinjiga betongkvarteren har igen sina anhängare.
Eftersom Borgå pretriennal har teckning som tema beställde Tatu Tuominen fram ritningarna på Alvar Aaltos Gammelbacka, och med dem som inspiration började han bygga sin installation Arkitektens dröm. Tuominen har inte använt de ursprungliga ritningarna utan har ritat om dem maskinellt – men trots det med bläckpenna.
Maskintecknad
– Jag ville rita på annat sätt än på fri hand och funderade länge innan jag kom på hur jag skulle göra. Jag fäste en bläckpenna på en plotterskrivare som jag sedan programmerade att rita nya versioner av husritningarna.
Via den ovanliga ritprocessen, liksom i den konst han också i övrigt skapar, undersöker han papper, teckning och tryckta bilder som fenomen i en allt mer digitaliserad bildvärld. Bland annat grunnar han på övergången från det gamla sättet att transportera bilder, det vill säga genom att teckna, till nyare metoder. Vad händer på vägen? frågar han sig.
– Det har varit ett väldigt intressant sätt att rita på. Det ger en tanke om vad teckning kan vara i en framtida värld.
Tatu Tuominen liknar det hela vid hiphop-musik men med planritningarna som utgångspunkt.
– Jag har samplat Aaltos skisser, det vill säga jag har tagit små bitar av en ritning som jag sedan format till nya ritningar. Jag har planerat och improviserat.
Som resultat av hans hiphop-stunder föddes en hel hög Gammelbackainspirerade ritningar, men i leksaksaffärens fönster hänger några utvalda blålysande byggnader på vitt papper. De fladdrar lätt – ett centralt element i installationen är vinddraget, en klassisk symbol för förändring eller förnyelse.
Installationen Arkitektens dröm har planerats och genomförts i tätt samarbete med Riimikko, och platsen är enligt Tatu Tuominen en av poängerna: Betongförortens ritningar har tagits ur sin egentliga kontext och transporterats till en flera hundra år gammal träidyll.
Tills vidare är installationen märkt i skyltfönstret med namnet Arkitektens dröm. Konstverkets djupare mening öppnar sig inte som sådan för åskådaren, men meningen är att Tuominen ska införliva en QRkod i verket som via Borgå pretriennals webbplats ger intresserade mera information. Hemsidan är tillsvidare under arbete.