Konsertdags:
Sextiotalets toppmusiker åter på scenen
Killarna i sextiotalsgruppen Topmost tänkte lägga av efter att deras första spelning på skolhippan blev ett fiasko. De valde att fortsätta och bara tre år senare stod de på scenen i Helsingfors mässhall och värmde upp för sextiotalsstjärnor som The Beach Boys och The Hollies.
Det finns kanske band från samma tidsera, till exempel från vårt västra grannland, som blivit mera berömda ute i världen än Topmost. Men det finländska bandet med musiker som Eero Lupari och Harri Saksala i ledet är något av en rekordhållare för det – i egenskap av det band som hållit på både flitigast och längst med att spela sextiotalsmusik.
– Topmost är inne på sitt 53:e år och fem av sex musiker i bandet är originalmedlemmar. Vi ger mellan sex och tolv konserter per år, det är något att vara stolt över, säger solisten Gugi Kokljuschkin. Dessutom är det inte så många av banden som var aktiva på 1960-talet som ger ut skivor än i dag.
Gruppen är nämligen skivaktuell med vinylen Topmost som är ett nytryck av plattan med samma namn som Topmost släppte för exakt femtio år sedan, under toppåret 1967.
– Det finns en ny låt med på albumet men annars är den enda skillnaden att dagens LP-skivor är lite lättare och förpackningen lite stadigare än ursprungsalbumets.
Annorlunda musikscen
Gugi Kokljuschkin påpekar att musikvärlden på sextiotalet såg helt annorlunda ut än vad den gör i dag. Banden spelade mest engelskspråkiga coverlåtar, antingen på originalspråk eller i finsk översättning, men problemet var att få tag på klatschiga stycken.
Den nyaste popmusiken var svår att få tag på, det fanns inga noter att tillgå och till exempel tvingades medlemmarna Topmost i det närmaste idka detektivarbete för att hitta riktigt bra låtar att importera till den inhemska musikscenen.
Enligt Kokljuschkin fanns det egentligen bara två vägar att gå: antingen fick någon tag på en platta från Amerika eller så fick vi man lov att sitta pass framför radion och försöka ratta in Radio Luxembourg.
– Det var inte alls enkelt att få in den rätta stationen och när det väl lyckades satt vi och lyssnade efter bra låtar. Kom det en så gällde det att snabbt försöka få fatt i melodin och plocka ner ordern till pappers. Lyckades det inte så fick vi lov att lyssna mera på radio och lyckades det inte då heller så hände det att vi fick sätta till lite egna ord.
Bestående popularitet
Kanske det är svaret på varför sextiotalsmusiken fortsättningsvis är både omtyckt och efterfrågad.
– Musiken är en typ av raritet. De som var unga på sextiotalet var inte bortskämda med ett stort musikutbud, gick man inte på konsert eller fick in Radio Luxembourg så var det bästa man kunde hoppas på att det spelades en, två poplåtar på slutet av programmet ”Lauantain toivotut levyt”.
Back to the sixties-evenemang – som bland annat ordnas årligen i Borgå – lockar publik, och boomen har pågått redan i tjugo års tid. Sextiotalsmusiken är ”in”, det känner också Gugi Kokljuschkin och de övriga i Topmost då de spelar inför publik.
– Fiilisen är otroligt bra på konserterna, det känns att alla som är med är likasinnade och älskar den här musiken.
Melodisk musik
Ett stort plus var – och är om man får tro Gugi Kokljuschkin – att sextiotalet var en melodisk period inom populärmusiken. Eller som han uttrycker det: ”Det handlade om musik och ord mera än om produktion” och med det syftar han bland annat på den förhållandevis enkla teknik som musikerna hade tillgång till.
Under sina mer än femtio år i branschen har bandet hunnit med många turnéer och i flera omgångar har Topmost också besökt Östnyland. Gugi Kokljuschkin kommer bland annat ihåg spelningar på Dansholmen i Tolkis, i Hangelby i Sibbo och han minns i synnerhet två Lovisakonserter: en på salutorget och en vid bastionerna.
Däremot är det första gången som Topmost uppträder på Kulturhuset Grand och det ser bandet fram emot.
– Det ska bli roligt att ta en tur till Borgå, säger Gugi Kokljuschkin och tillägger, med en hälsning till fansen:
– Vi ska försöka vara bättre än då ni hörde oss första gången.