Miljonerna, de bara rullar
Hundra miljoner euro kommer Borgå stad att satsa på nybyggen och saneringar av skolor och daghem under de närmaste åren, en storsatsning. Staden har satsat många miljoner också tidigare, och ibland upprepade gånger på renovering av samma objekt.
På många håll anser man att det är beundransvärt när Borgå stad under de närmaste åren kommer att satsa hela 100 miljoner euro på nya och renoverade skolor och daghem.
Miljonerna har rullat också under tidigare år, och alltför ofta till skol- och daghemsprojekt som man senare har fått reparera igen, för nya miljoner.
Borgå stads storsatsning på skolor och daghem har väckt uppmärksamhet, och beundran, på andra håll i landet. Det är inte vanligt att en kommun satsar så här mycket.
Men det här är inte någon helt ny linjedragning. Det har redan många år funnits en förståelse bland beslutsfattarna för att det är viktigt med ordentliga utrymmen för Borgås barn och unga.
En översikt av Borgå stads skoloch daghemsinvesteringar sedan sekelskiftet ger en totalsumma på nästan 175 miljoner euro. Summorna är inte prisjusterade över tid enligt penningvärdet utan enligt reella summor tagna direkt från boksluten. Se faktaruta om hur penningvärdet har ändrats under 17 år.
Under 2016 investerade Borgå 24 miljoner euro i skolor och daghem och fram till och med oktober i år har staden investerat nästan lika mycket.
Men också 2006 och 2008 var investeringstakten hög, båda åren gick drygt 18 miljoner euro till skolor och daghem. 2007 investerade Borgå 14 miljoner euro och 2004 och 2005 nästan lika mycket i skolor och daghem.
En del av de höga kostnaderna förklaras tyvärr ändå av att samma objekt har krävt stora investeringar, gång på gång.
Stora summor
Den högsta summa som satsats på ett skolbygge i Borgå under 2000-talet är nästan 18 miljoner euro för Albert Edelfeltin koulu i Näse. Skolan byggdes 2007 till 2009 och på den tiden kunde man ännu få betydande statsstöd för kommunala investeringar, för AE-skolan hela 3,8 miljoner euro.
Den pinfärska skolan i Vårberga, för både finsk och svensk skola, men också med bibliotek, ungdomsutrymmen och stor idrottssal placerar sig på andra plats bland investeringarna, 17,5 miljoner euro, men med ett mycket litet statsbidrag, för idrottssalen, åtminstone än så länge bara 225 000 euro.
Pääskytien koulu i Gammelbacka storsanerades ungefär samtidigt som AE-skolan byggdes. Totalt har man investerat drygt 15 miljoner euro i Pääskytien koulu under 2000-talet.
Totalkostnaderna för Lyceiparkens skola för de senaste sjutton åren blir nästan lika stor, 14,7 miljoner euro. Den stora ombyggnaden och renoveringen 2015-2017 kostade 10 miljoner euro, medan stora reparationer under en räcka med år, från 2001 till 2008 slukade resten av miljonerna.
Upprepade saneringar
Den stora renoveringen av Keskus- koulu 2005 till 2007 kostade också den över 10 miljoner euro. Men, precis som med Lypa, räckte det inte. Sedan 2014 har staden igen lagt ut stora pengar på reparationer.
Samma mönster upprepas när det gäller Linnajoen koulu, totaltsumma sedan 2000 12,6 miljoner, men under fyra olika tidsperioder.
Linnankosken lukio renoverades som en del av ett större ingrepp, för drygt 2 miljoner euro år 2000. Nu är hela skolan tömd för omfattande reparationer.
De här tre skolorna, Keskuskoulu, Linnajoen koulu och Linnankosken koulu, renoveras i år för sammanlagt 6 miljoner euro och för sex miljoner euro 2018.
Kvarnbackens skolas stora renovering och sanering blev klar 2012 och kostade nästa 4,5 miljoner euro, men nu har staden reserverat 2 miljoner euro 2018 för nya saneringar av bland annat källarvåningen, som också förnyades 2012.
Buntade projekt
Det här är ett mönster som upprepar sig i Borgå. Samma fastigheter lappas och lappas, gång på gång.
Ibland kan slutresultatet bli som med Finnby daghem. Så länge fastigheten hette Suomenkylän koulu renoverades den under fem år fram till och med 2006 för sammanlagt 255 000 euro. Sedan blev den gamla skolan daghem, byggdes till och sanerades för 2,4 miljoner euro, och står nu tom eftersom problemen med inomhusluften blev alltför svåra.
Helt enkelt är det inte att ta reda på hur mycket pengar som gått till varje skola och daghem. Mindre reparationer finansieras genom lokalitetsledningens driftsbudget och syns inte i investeringstabellerna.
Dessutom skapades 2015 en helt egen rubrik, Skolornas reparationskostnader, under momentet bildningsväsendets husbyggnadsinvesteringar. Under 2015 uppgick slutsumman till en knapp miljon euro, under 2016 till 1,2 miljoner euro och i år närmar sig summan två miljoner euro.
– I det här fallet har det varit svårt att bedöma hur stora reparationer det blir fråga om och därför har man buntat ihop flera olika projekt, säger finansdirektör Raija Vaniala. Mer korrekt skulle det förstås vara om man redan i budgetskedet kunde beräkna hur stora kostnaderna blir och dela upp pengarna enligt objekt.
Inga investeringar
Intressant kan det också vara att granska vilka av stadens skol- och daghemsfastigheter som helt saknas i listan, det vill säga vilka hus staden inte alls har investerat i under de senaste 17 åren.
Hit hör bland annat Sannäs skola, Tuorilan koulu och Kerkkoon koulu. Hit hör också Bjurböle daghem.
De här fastigheterna fanns också med på listan över de hus och verksamheter som staden borde göra sig av med, enligt den senaste bildningsnätsutredningen. Nu ska man göra upp en helt ny utredning, som ska vara färdig i mars 2018.
Argumenten har varit att de här objekten blir så dyra att renovera att det är bättre att stänga dem. Man frågar sig kanske om det inte i normal fastighetsskötsel borde ingå någon litet större investering, åtminstone med tio års mellanrum.
Epoon koulu fanns också på indragningslistan. År 2004 och 2005 har staden investerat 425 000 euro i Epoon koulu. Det gäller ändå den gamla finska skolan i Ebbo, som stängdes när Ebbo skola drogs in och de finska eleverna flyttade in i den tidigare svenska skolan. Den skolan, nuvarande Epoon koulu, har inte fått någon del alls av investeringspengarna sedan år 2000.
I Kråkö skola, som lades ner i våras, har man under årens lopp investerat 29 000 euro. Strömborgska skolan, vars elever och lärare ännu får vänta i drygt två år innan de kan flytta in i Västra enhetsskolan, har under åren fått en investeringspott på 381 000 euro.
Ilolan koulu, som det enligt lokalitetsledningens tidigare uttalanden inte lönar sig att investera något mer i, fick för elva år sedan en investering på 200 000 euro, för sin gymnastiksal. Det är allt.
I det här fallet har det varit svårt att bedöma hur stora reparationer det blir fråga om och därför har man buntat ihop flera olika projekt
Raija Vaniala
finansdirektör