Jägare Georg Öhman från Lovisa
Thomas öhman, brorsonson till lovisajägaren georg öhman, berättar om förfaderns liv och upplevelser i inbördeskriget.
Georg Öhman föddes den 22 december 1891, son till stadsläkaren Georg Öhman och hans hustru Karin (f. Hackzell) i Lovisa. Efter studentexamen i Svenska normallyceum 1912 och studier i Dresden blev han veterinärkandidat våren 1914. Efter hemkomsten studentaktivist i Helsingfors. I en jägarhistorik utgiven 1955, ”Jäger Eins minns”, berättar Georg om skeendena hösten 1914. Man ville skicka ungdomar för militärutbildning till antingen neutrala Danmark, Sverige eller Tyskland. FörhanEdnlisnpgäanrnpaångdicekr.esa Georg reste trots det tidigt i väg, via Torneå till Stockholm, i medlet av januari.
Förhandlingarna med tyskarna hade gett resultat. Han fick tyskt pass och reste vidare den 24 januari. I Berlin träffade han vicehäradshövding Fritz Wetterhoff som var kontaktperson för jägarna i Tyskland, mottagningsbyrån fanns i Berlin. Under en tid var Georg byråns första sekreterare. ”Pålitliga” finländska ungdomar i Tyskland söktes och Georg rörde sig i nordtyska hamnar för att värva. Den 25 februari 1915 kom Georg till Lockstedt tillsammans med elva andra blivande pfadfinders. De var de allra första finländarna på plats. Denna gång skulle tysklandvistelsen bli tre år för Georg och hans kamrater.
Han tjänade som hjälpveterinär vid hästsjukhuset i Lockstedt från augusti 1915 till maj 1916. Först placerad i 27:e kungliga preussiska jägarbataljonens andra kompani, i januari 1916 flyttad till fjärde kompaniet och i augusti till haubitsbatteriet där han fungerade som veterinär. Han deltog i jägarbataljonens strider vid den tyska östfronten (dagens Lettland), vid floden Misse och Rigabukten.
I december 1916 förflyttades bataljonen till Libau vid Rigabukten. Jägarbataljonen deltog ännu 1917 i strider vid floden Aa från januari till mars. Georg fungerade som veterinär på hästdepån vid Libau från mars 1917 till januari 1918. Han var nu inte längre kandidat då han hade avlagt veterinärexamen i januari 1917. Georg
penführer i september 1915, Gruppenführer i mars 1916 och Zugführer i september 1917. I februari 1918 i Libau svor jägarna finländsk faned. Georg blev befordrad till jägarlöjtnant i den finska armén.
Efter ankomsten till Vasa kommenderades Georg till Jakobstad som utbildningsofficer och veterinär vid artilleriskolan där. Han följde jägarartilleriet till fronten söderut mot Tammerfors, som ordonnansofficer och veterinär i artilleriet. På vägen mot Tammerfors sårades han i benet vid striderna i Kuru den 19 mars. Ef- ter att Tammerfors intagits, 16 mars till 6 april 1918, flyttades han till staben för östarmén med uppdrag att ansvara för veterinärvården i de ingående förbanden. Han deltog också i intagningen av Viborg.
I maj var inbördeskriget över, Georg fortsatte att arbeta 1918-1939 i Fältartilleriregemente 1, hade en mängd uppdrag inom den militära veterinärvården men var också civil kommunveterinär i Tusby, Nurmijärvi, Sibbo och Mäntsälä. Under denna tid skrev han flera böcker i veterinärmedicin. Under vinterkriget, mellantiden och fortsättningskriget var han chef för veterinäravdelningen inom försvaret och veterinär för olika förband. Efter krigen blev han vBeigteFriivneäSravfaidri!NSyvleansdksfäDrrdale- gonregemente och chef för försvarets hovslagarskola. Pensionerades 1955.
Georg befordrades till kapten 1918, veterinärmajor 1919, veterinäröverstelöjtnant 1939 och veterinäröverste 1941. Gifte sig 1919 med Alma Stenberg, död 1940. Paret hade ett barn Ulla (gift Tikkanen). Georg ingick ännu äktenskap med Elli Kajander 1951. Georg dog den 9 december 1957 i en ålder av 65 år. Han är begraven i Tavastehus.