Många underliga kryddblandningar förekommer med obekanta och pikanta smaker.
Elever om maten från centralköket
Allting låter bra till pappers. Maten som kommer från Borgås nya centralkök följer kostrekommendationerna, men när de serverade rätterna brister i konsistens, smak och utseende så finns det risk att maten blir oäten.
– Vi är missnöjda. Det är stor skillnad på maten som kommer från centralköket och den mat som lagades i vårt skolkök. Inte en enda elev har ännu sagt att ”nu var det god mat”, säger fullmäktigeledamot Laura Karén (SFP) som jobbar som elevassistent och klasslärare i Hindhår bildningscentrum.
I Hindhår skola och Hinthaaran koulu, precis som i till exempel Kvarnbackens skola, har man för avsikt att göra en enkät där eleverna får utvärdera centralköksmaten.
Enligt Annika Malms-Tepponen, direktör på Affärsverket Borgå lokalservice, finns det preliminära planer på att göra en övergripande utvärdering av centralköksmaten i höst då stadens samtliga skolelever har övergått till att äta av maten.
– Det har kommit in en del kritisk feedback på centralköksmaten. Eventuellt kan det bli aktuellt med en separat utvärdering redan tidigare för skolorna som uttryckt missnöje med maten.
Ris och ros
I Strömborgska skolan, där man tidigare åt mat tillredd i det egna skolköket, har man redan utvärderat centralköksmaten över en tvåveckorsperiod.
– Eleverna har fått sätta lappar med ris och ros i en låda i matsalen, säger Harriet Ekholm, produktionschef på lokalservicen. Kommentarerna överraskar egentligen inte, det går mycket känslor i maten samtidigt som en gillar tjocka soppor och andra vill ha tunnare spad.
Resultaten från lapparna i lådan är beklämmande:
Maten är även ofta söndermald så man måste titta på menyn för att få klarhet i vad som äts.
Soppan skall serveras med spad, inte som sås.
Är mängden tillsatsämnen nödvändiga? Idén med centralköket var att rena närproducerade råvaror skulle användas medan maten nu främst består av diverse halvfabrikat som blandas ihop.
Så här lyder några av kommentarerna som eleverna kommit med angående matens kvalitet. Det i sin tur gör att eleverna äter mindre samtidigt som matsvinnet ökar.
– För att stilla hungern går flera av eleverna till affären och köper semlor, sallader och annat ätbart i stället, säger Ströhös rektor Carola Wiksten.
Ont i magen
Skolans personal har också fått sä- ga sitt om centralköksmaten och lyfter bland annat fram bristerna i utseende och smak.
Maten är ofta smaklös, saknar kryddor och då den har smak känns det att det är i överdrift.
Vi är oroliga för näringsvärdet i den mycket långt processade maten.
Flera i personalen klagar över att magen sväller upp och de får magknip på eftermiddagen då de ätit av maten.
Enligt Wiksten har även några föräldrar meddelat att deras barn klagar över magknip och uppsvullen mage, vilket de inte tidigare har lidit av.
Det här skriver också Laura Karén i Hindhår under.
– Centralköksmaten ger luft i magen, det har vi fått känna av, säger hon och fortsätter:
– Tänk dig själv vilka gaser det blir i en klass med 33 elever. Det blir svårt att vistas i klassrummet utan att öppna dörrar och fönster. Jag tror det beror på jästextrakt, olika sockerarter och alla tillsatsämnen som finns i maten.
”Hålls inte mätta”
Skolans hushållslärare Eva Green, som åt centralköksmaten i sju dagars tid, har också i ett skriftligt utlåtande till Strömborgska skolans rektor utvärderat centralköksmaten.
”Mitt blodsocker hölls uppe och jag hölls mätt under hela skoldagen men problemet var att jag inte mådde bra av maten” skriver hon och i en senare passus: ”Då jag diskuterat med elever så väljer de så gott som alltid att ta lite av själva maten om den är god, annars bara en liten prick mat på tallriken (de äter mest sallad, bröd), och då faller ju alla beräkningar om näringsvärdet i skollunchen och eleverna hålls knappast mätta under hela skoldagen eftersom de INTE äter enligt tallriksmodellen.”
Enligt rektor Carola Wiksten sammanfaller elevernas och personalens respons på centralköksmaten till stora delar. Hon lyfter fram en kommentar som en av eleverna i skolans matråd lade fram i samband med att skolans, elevkårens och lokalitetsservicen representanter samlades till ett möte i torsdags: ”Jag äter varje dag och jag blir mätt, men jag blir inte glad av den här maten som jag tidigare blev.”.
– Alla de här ärendena diskuterades under mötet och vi blev lovade att man skall utveckla recepten. Man försäkrade oss om att responsen tas på allvar, säger Wiksten.
God mat är målet
Harriet Ekholm från Borgå lokalservice som deltog i mötet, försäkrar att man gör det.
– Vi försöker lyssna till responsen och förbättra maten enligt det. Det lönar sig inte att laga mat som ingen vill äta, konstaterar hon.
En annan aspekt på centralköksmaten som både lärare, föräldrar och elever reagerat på är att den levereras i engångskärl av plast. Plastkärlen bort – vi vill ha maten serverad i plåtkärl och Maten hålls inte lika varm i de engångskärl som den värms upp i och serveras ifrån lyder några elevkommentarer från Ströhö.
Från centralkökets sida har man förklarat att metallkärl måste rengöras med plastgranulat som med avloppsvattnet rinner vidare och till sist hamnar i naturen och blir mikroplaster. I stället menar man att det är bättre att de använda platskärlen bränns upp.
– Det tycker jag är en dålig ursäkt, säger Carola Wiksten. Jag har svårt att tro att det är mera ekologiskt. Det går åt massor av vatten då man framställer plastkärl.
I Hindhår bildningscentrum oroar man sig också över kärlen som centralköksmaten levereras i, men inte enbart på grund av omtanke för naturen. Enligt Laura Karén har flera i kökspersonalen fått brännskador då de hanterat de hala plastlå dorna.
Goda dofter
Annika Malms-Tepponen påpekar att ris, pasta och potatis kokas som tidigare i serviceköken och salla- den tillreds också på samma ställe. Det är bara varmrätterna som levereras från centralköket och värms upp i skolorna.
– Vi har fått positiv feedback på den välkomnande doften som sprids i matsalarna, säger hon.
Borgå övergår till centralköksmat i fyra etapper. Sist ut är Pääskytien koulu och de övriga skolorna i de närliggande områdena.