Författare diskuterar det anatoliska leendet
Borgå konstförenings diskussionsserie Fem kvällar för konsten fortsätter på söndag i Konsthallen med författarna Ulla-Lena Lundberg och Pia Ingström. Det handlar om minoriteter i böcker under rubriken Det anatoliska leendet.
Det anatoliska leendet är lika med det förbindliga leende som enligt den amerikanska regissören Elia Kazan präglar minoritetspersoner. Kazan, uppvuxen i den asiatiska delen av Turkiet med grekiska föräldrar, har skrivit om leendet i sin memoar A Life, och enligt honom är det ett sätt att bemöta sina förtryckare, att inte visa några känslor.
Hufvudstadsbladets litteraturkritiker, Pia Ingström, som i höstas kom ut med boken Den mystiska Näktergalen. Judar, armenier och greker i Istanbul, fastnade för uttrycket och upplever att det på många sätt beskriver en typisk finlandssvensk attityd.
– Du vet, det där soliga leendet som säger att allt är fine fast det inte är det, säger Ingström.
I boken – egentligen en guidebok till Istanbul som författaren kallar den – löper minoritetstänket som en underström genom texten. Utgångspunkten ligger i Pia Ingströms många resor, över flera årtionden, till Istanbul där hon i något skede blev medveten om alla kyrkorna för olika icke-muslimska trosinriktningar som finns i staden.
Minoritetsoptik
– Jag tror att mitt eget minoritetskap fungerade som en identifikationspunkt. När man tillhör en minoritet utvecklar man ett slags minoritetssensibilitet, en optik att se vissa fenomen som personer som tillhör en majoritet inte har.
Hon började fundera på minoriteterna i Istanbul och insåg vad hon hade sett under sina vistelser i Istanbul. Det var startpunkten för boken där hon bland annat intervjuar representanter ur de judiska, armeniska och grekiska församlingarna.
– Deras reaktion var väldigt minoritetstypisk, ”Hur vet du att vi finns?”, för att sedan bli väldigt glada över att någon visade intresse för dem, säger hon.
Pia Ingström blev nyfiken på de icke-muslimska minoriteterna som med sin existens påminner om Is- tanbuls kosmopolitiska historia och dess geopolitiska position som skärningspunkt mellan öst och väst. De bär med sig arvet från århundraden av tuffa öden och blodig historia, och likafullt är de i kläm igen på grund av Turkiets antidemokratiska utveckling under de senaste åren.
Vi och de andra
– När en viss retorik blir aktuell behövs alltid syndabockar, det handlar om att peka ut någon annan, vem som helst som inte tillhör majoritetens ”vi”. Det är vår plikt att inte vika oss för den typen av nationalism eller möta den med ett soligt leende och tro att allting är bra, säger hon med hänvisning till den finlandssvenska minoriteten.
På söndagens Fem kvällar för konsten möter Pia Ingström upp med författaren och antropologen Ulla-Lena Lundberg som hon benämner som en inspirationskälla när det gäller faktabaserat skrivande. Lundberg har bland annat gett ut böcker som Jägarens leende (om klipp- och grottmålningar samt hällristningar) och Sibirien ett självporträtt med vingar (en reseskildring med fågelskådarperspektiv).
– Det handlar om kunskap som en öppning mot världen. Genom att ta reda på saker kan man skapa inspirerande läsning. Vi kommer också att diskutera den här sortens skrivande, säger Pia Ingström.
Det är fritt inträde till diskussionen som ordnas av Borgå konstförening. Vårens följande kvällar ordnas den 6 maj på temat Kan man vidröra tid med mediekonstnärerna Milja Viita och Veli Granö samt den 20 maj på temat Konst och livet – Nykreativitet – De sista frestelserna med musikern Tuomas Hannikainen och kollektivteatermakaren Jonas Tast.