Borgå är stark och livskraftig
God sysselsättningsnivå, bra utveckling av tillgången på arbetsplatser och en bra försörjningskvot placerar Borgå i topp när det handlar om konkurrenskraft och livskraft bland de största städerna i landet. Befolkningsutvecklingen är det största orosmoment
Borgå placeras på andra plats i en jämförelse mellan landets 21 största städer.
I stadshuset oroar sig direktörerna ändå för invånartalet, som inte växer enligt förväntan. Men forskare Timo Aro, som gjort stadsjämförelsen, tror att Borgå är en av vinnarna. Folk flyttar hit.
En ny jämförelse mellan de 21 största orterna i landet placerar Borgå, som är minst av de 21, på nationell toppnivå. När man ser till livskraften finns Borgå på andra plats, genast efter Helsingfors.
– Vår höga sysselsättningsgrad, vår låga arbetslöshet och den utmärkta ekonomiska försörjningskvoten är våra trumfkort, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
Jämförelsen gjordes med siffror från 2010 till 2016.
Totalt har konsulterna Timo Aro och Rasmus Aro granskat trettio olika variabler. Det handlar också bland annat om medelinkomster, utbildning, sjukdomsbenägenhet, invandring och statsandelar.
Trendbrott
Ujula och biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz vill ändå inte bara slå sig för bröstet och tro att det nu bara gäller att hålla sig kvar på den inslagna vägen. Nu är det i stället viktigt att se till att de goda resultaten inte urvattnas.
Befolkningstillväxten, eller bristen på en sådan, är det största orosmomentet. Sedan Borgå sommaren 2015 nådde gränsen på 50 000 invånare har inte mycket hänt. Enligt Statistikcentralens senaste uppgifter har Borgå 50 220 invånare. Det blir en låg tillväxtprocent och vissa månader och år har befolkningen rentav minskat.
– Vi har hittills tagit inflyttningen och befolkningstillväxten som alltför självklar, säger Ujula. Nu ser vi ett trendbrott.
– Om vi tittar på de andra tjugo städerna är det helt klart. De som har en relativt stor inflyttning och samtidigt en yngre befolkningsstruktur är de som klarar sig bäst.
Skattesatsen
Hur lockar man bäst nya invånare? Stadsdirektör Ujula motsäger sig själv.
– Om vi i framtiden måste höja skattesatsen, till exempel så att den ligger på tre procentenheter över skattesatsen i Helsingfors påverkar det garanterat intresset för att flytta till Borgå.
– Forskning har visat att skattesatsen inte har så stor betydelse när man väljer ny bosättningsort. Det handlar mer om en summa av många olika delar. En trygg miljö har stor betydelse, hur nära det är till kultur- och idrottsservice och, så här nära huvudstadsregionen, också om hur snabbt och tryggt man kan pendla till sin arbetsplats, tilllägger han.
Ujula tror inte att sådana detaljer som mögliga skolor eller alltför stora grupper i skola och daghem är av avgörande betydelse.
– Och vi kommer aldrig att kunna investera så mycket som invånarna vill.
Inga större hot
Timo Aro har forskat i flyttrörelser och i kommunutveckling i tiotals år. Han ser inte stora hotbilder för Borgå.
– Jag tror att flyttrörelsen inom landet ökar nu när sysselsättningsläget blir bättre. Då är Borgå en lockande ort, både för dem som flyttar ut från huvudstadsregionen och för dem som flyttar från Kymmenedalen och Kotka närmare metropolen.
– Borgå är stark på så många olika områden.
Aro ombeds ändå definiera Borgås svagheter.
– Borgå är kanske litet svårtillgänglig, bland annat på grund av tvåspråkigheten. Dessutom är staden rätt så liten.
– Staden har ingen spårförbindelse och inte heller några högskolor, det minskar en del på attraktionsvärdet.