Kaplansgården: Gamla gulnade ark får nytt liv i Nina Nisonens konst
Fotografier, textilskulpturer och en installation i papper öppnar höstsäsongen i Galleri Gamla Kaplansgården. Det är textilkonstnären Nina Nisonen och fotografen Pertti Nisonen som med utställningen 1+1 gör ett undantag och ställer ut tillsammans.
En slingrande skulptur av gulnade pappersark letar sig fram över de grova golvbrädorna i Kaplansgården. Arken böljar, formationen buktar sig som ett slokande dragspel och resultatet är lekfullt. Så är leken också ett element som textilkonstnären Nina Nisonen ofta återkommer till sin konst. Nog för att skulpturen Kadon
neet käsikirjoitukset, de försvunna manuskripten, har en djupare utgångspunkt än den fysiska leken med pappersark ur böcker som ingen längre vill ha.
– Min faster gick bort och ingen ville ha hennes gamla böcker. Jag är uppfostrad med tanken om att böcker är värdefulla och att man ska ta väl vara på dem, så det var svårt för mig att göra mig av med dem. I stället kom jag på att ge dem nytt liv i konsten.
Nisonen tog vara på bladen från högvis med svensk- och finskspråkiga böcker – en del riktigt gamla band – och började experimentera. Hon bearbetade pappren med vatten och tapetklister, hon skrynklade dem och lät dem torka och fick fram den speciella texturfyllda, luftiga känsla som nu präglar de gulnande arken.
Växande skulptur
Det här är fjärde gången som hon ställer ut pappersskulpturen, men på Kaplansgården har formationen vuxit till sig och bildas av flera ark än någonsin tidigare. Cirka 4 800 gamla boksidor står lutade med bokstöd i metall som stöd för konstruktionen.
Nina Nisonen har jobbat en hel del med papper – en släkting till textil som hon däremellan arbetar med – men i Borgå ställer hon bara ut ett pappersbaserat verk. Resten är textilarbeten som också i mångt och mycket speglar en lekfull inställning till konsten.
På väggarna i Kaplansgården krumbuktar sig bokstavsliknande figurer och krumelurer i olika färgsättning. De bokstavsliknande textilskulpturerna i garn och fiber ”klättrar” på väggarna i en sällsam rytm; de är som små personligheter som ramar in budskapet med lätta danssteg som kommunikationsmedel.
Lekfull ansats
– Jag jobbar med enskilda figurer som jag kan pussla ihop till olika helheter. Rörelsen och formen är viktig, och skiljetecken har också en given plats i mina verk.
– Jag ser Ninas morgongymnastik i det här verket, säger Pertti Nisonen och visar på verket Hidas herääminen, aamuvoimisteluadär de virkade ornamental skepnaderna i ylle, lin, bomull och ståltråd ser ut att ägna sig åt någon form av meditativ yoga.
Utställningen 1+1 är Nina Nisonens och Pertti Nisonens andra gemensamma trots att de arbetat sida vid sida i 45 års tid.
– Vi arbetar hemma och diskuterar hela tiden, det börjar redan över morgontidningarna vid frukostbordet, säger Pertti Nisonen.
Konstnärsporträtt
Inför utställningen på Kaplansgården har han fortsatt på serien av konstnärsporträtt som han ställde ut första gången år 2014. Den fram- lidne konstkritikern Otso Kanto
korpi valde ut de inhemska konstnärerna som skulle avporträtteras, något som Pertti Nisonen senare upplevt som en lättnad.
– Jag har inget ansvar för vilka konstnärer som fått vara med, säger han.
Här är vi tillbaka vid leken och ett citat av Platon som fotografen hörde på radion. Kontentan var att man kan lära känna en människa djupare genom en timmes lek än genom ett år av konversation. Det här har Nisonen tagit fasta på i mötena med konstnärerna; möten som utmynnat i 24 porträtt varav största delen är svartvita.
– Vi träffades, diskuterade någon timme, jag fick en idé och började sedan leka med olika sätt att posera framför kameran. Nästan alla var med på leken, till exempel Borgåkonstnären Pauliina Turakka Purhonen som började påminna om en av sina vita dockor medan jag fotograferade henne.
Nina Nisonens och Pertti Nisonens utställning 1+1 pågår i Gamla Kaplansgården till och med den 30 september. Galleriet är öppet tisdag-söndag klockan 10–16. Fritt inträde.