Östersundomplanen till ny runda
Den omtalade Östersundomplanen är igen aktuell för en ny beslutsrunda. Processen är i byråkratimått mätt ovanligt komplicerad.
Det är ingen lätt process när den del av Nylands landskapsplan som saknas ska behandlas. Östersundomplanens tidigare förslag överklagades av NTM-centralen på grund av miljöfrågor, och saken behandlas nu i förvaltningsdomstolen.
Den processen blir sannolikt onödig inom en snar framtid när landskapsstyrelsen och de berörda kommunerna – Sibbo, Vanda och Helsingfors – ska rösta om att godkänna en uppdaterad version av planen som innehåller såväl metrodragning som boende för tiotusentals människor.
Nödvändig plan
Först ute att ta ställning till planen var landskapsstyrelsen på måndagen, varefter de berörda kommunerna tar upp saken. Landskapsstyrelsen godkände för sin del planen.
Sibbos kommundirektör Mikael Grannas säger att det är viktigt att få Östersundomplanen godkänd; att man har en framtidsvision och inte
DYRT.
ett hål i landskapsplanen.
– Det är viktigt med en helhetsbild med tanke på framtida utveckling, speciellt utvecklingen längs Borgå motorväg under de närmaste tio åren.
Därför kommer han för sin del att föreslå att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige godkänner det nya förslaget. Saken är första gången uppe i styrelsen om ett par veckor.
– Det är sannolikt att det kommer besvär. Jag utgår ifrån det. Så är det alltid med Östersundomplanen. Jag tror inte att stötestenarna är tillräckligt lösta för att undvika det.
Den aktuella planen är version nummer tre, och bland förändringarna finns bland annat större fokus på miljön, ett mindre befolkningsunderlag och klart större kostnader för att bygga ut området. När man ti- digare talade om 100 000 invånare, ligger nu siffran på 70 000.
– Det betyder att det kommer att kosta skjortan när man väl börjar utveckla området. Det minskar å sin sida intresset att verkställa, och leder in fokus på andra områden.
Grannas räknar oavsett inte med att något börjar hända på en väldigt lång tid, eftersom Helsingfors prioriterar områden som Malms flygplats och Fiskestranden.
– Jag räknar med åtminstone 10 eller 20 år innan något börjar hända i Östersundom.
När det väl börjar röra på sig så är det fråga om miljardsummor, inte minst på grund av metrodragningen.
Vit fläck
Rent byråkratiskt är det kommunerna som i sista hand godkänner eller förkastar Östersundomplanen. Det är ändå en lite komplicerad process där också Grannas är osäker på vad som hade hänt om landskapsstyrelsen inte hade godkänt planen, men kommunerna gör det.
– Men om kommunerna för sin del inte godkänner planen så går den inte vidare.
Landskapsplanen och Östersun- domplanen går hand i hand – där den senare är en ”vit fläck” i Nylands landskapsplan, som Mikael Grannas uttrycker det. Den spelar ändå ingen roll för helheten, eftersom landskapsplanen kan verkställas också innan man kommer till skott i Östersundom.
Den äldre versionen av Östersundomplanen är också föremål för överklaganden, där landskapsstyrelsen på måndagen formulerade ett svar till förvaltningsdomstolen där man konstaterar att besvären saknar grund. Den processen går vidare trots att man redan jobbar på nästa version, och det man överklagat mot förhoppningsvis är åtgärdat.
Det intressanta för Sibbos del är Majviken, det vill säga de östra delarna som händelsevis inte heller någonsin varit föremål för besvär.
– Den stora frågan är metron och hur den dras. Det handlar om hur människor rör sig i framtiden, om ungefär trettio år. Personligen ifrågasätter jag att metron ens är konkurrenskraftig då. Det kommer andra metoder fortare än vi anar, som robotbussar.