Lovisa vill stödja begåvade barn
Projektet Sikta mot stjärnorna stöder särskilt begåvade elever. I bakgrunden finns ett betydande ekonomiskt bidrag.
Lovisa stad har inlett ett projekt som stöder barn och unga som har en särskild begåvning. Sikta mot stjärnorna, som projektet heter, styrs av två utvecklare som kan anställas tack vare ett stöd från Utbildningsstyrelsen.
– Det är ett unikt projekt i våra mått. Det är första gången vi har möjlighet att anställa två personer på heltid, säger utbildningschef Timo Tenhunen.
Utvecklarna Anna Palasmaa och Tuula Åminne valdes ur stadens lärarkår, eftersom de känner personalen, omständigheterna och arbetssätten.
Deras uppgift är bland annat att leta fram experter, samla kunskap, att göra intervjuer med lärare och elever, att ordna föreläsningar och studiebesök och att konsultera.
I praktiken hjälper de lärarna att hitta och lyfta fram barn och unga med en begåvning inom ett skolämne, idrott, ett praktiskt ämne eller som har en särskild social begåvning. – Vi hjälper också skolor och administration att skapa fungerande verksamhetsmodeller. Det är också viktigt att bygga nätverk, också bland lokalpolitikerna och tredje sektorn, säger Åminne.
Behöver utmaningar
Lovisa är inte ensamt om att fokusera på särskilt begåvade elever, där man i Borgå vill införa ett likadant system. Saken är uppe i Svenskspråkiga utbildningssektionen i dag.
Motiveringen är där desamma som i Lovisa. Särskilt begåvade barn och unga är inte nödvändigtvis eleverna med de bästa betygen.
– Begåvade barn riskerar att underprestera och blir frustrerade om de inte får tillräckliga utmaningar i skolan. De kan vara framgångsrika, kreativa, osynliga, arga eller till och med avhoppare som riskera falla ut, säger Tuula Åminne.
Det finns inga direkta uppskattningar kring hur många särskilt begåvade barn och unga som finns i Lovisa, men Åminne pekar på forskning som säger att ungefär en procent av populationen är extremt begåvade individer. Andelen med särskilt begåvning varierar beroende på vilken forskning man ser på.
– Vissa talar om mellan två och fem procent, de flesta nämner omkring tio procent. Så vi hittar säkert några individer med mycket god förmåga till abstrakt och logiskt tänkande i kombination med ett gott minne och snabb inlärning.
Det handlar ändå inte bara om blivande astronauter och företagsledare, påpekar Åminne. Det finns andra former av specialbegåvning än enbart hög IQ.
– Vi är ute efter individer på olika områden, också kreativa och socialt begåvade. Det behöver inte alltid vara mätbart.
Handlar om jämlikhet
Timo Tenhunen uppger att valet att stöda särskilt begåvade elever handlar om jämlikhet.
– Vi har ett bra system och metoder för elever som behöver extra stöd i skolan. Däremot kan de starkast begåvade bli utan de utmaningar de behöver och har rätt till i undervisningen.
Det ena utesluter inte det andra: en elev kan vara mycket begåvad i ett ämne men behöva stödundervisning i ett annat.
Målet med Sikta mot stjärnorna är att få eleverna att bli motiverade, att få en känsla av att lyckas och finna sin plats.
– Vi vill att eleverna vågar visa sin begåvning tillräckligt tidigt. Ibland vill man dölja det som är annorlunda och ”sticker ut”, säger Anna
Palasmaa.
Olika metoder
Sikta mot stjärnorna riktar sig till finsk- och svenskspråkiga elever i förskolan och grundskolan och i framtiden kanske också gymnasiet. Anna Palasmaa och Tuula Åminne är knutna till projektet till hösten 2019, varefter de fortsätter på deltid tills projektet avslutas senare samma år. Då ska staden ha en genomtänkt struktur för hur elever med särskild begåvning kan stödas i undervisningen.
I praktiken handlar det om olika sätt att ordna dessa individers vardag. Man kan till exempel accelerera – studera i snabbare takt än jämnåriga med till exempel en tidigare skolstart eller genom att hoppa över en eller två årskurser.
– Individuell coachning är ett alternativ, men också till exempel att läsa vissa ämnen med äldre årskurser eller repeterar mindre. Olika grupperingar enligt kunskaper och färdigheter, snabbhet, intresse och kompetens är också användbara, säger Åminne.
Projektet kostar 168 000 euro, varav 150 000 euro består av stöd från Utbildningsstyrelsens spetsprojekt Innovationer och försök inom grundläggande utbildning 2018.