Palliativ klinik ger hjälp och stöd
Palliativa polikliniken vid Borgå sjukhus har verkat i cirka 1,5 år. Sju av tio förstabesökare förstår ändå inte riktigt vad den här sortens vård är. De blir glada då de får veta att mycket finns att göra även om den sjukdom de bär på inte går att bota.
HUS Borgå sjukhus har verkat i 50 år men konceptet har förändrats under decennierna. Speciellt efter att förlossningarna försvann har nya enheter kommit in. En av dem är palliativa polikliniken som finns i den omedelbara närheten av polikliniken för inremedicin.
– Kliniken är tillsvidare vi två, säger läkaren Katariina Borup och sjukskötaren Mira Pajunen.
Borup kommer från Lovisa och Pajunen från Sibbo, där de har sina egentliga jobb. På Borgåkliniken befinner de sig fyra timmar varje torsdag.
– Vi samarbetar med både den specialiserade sjukvården och tjänsterna i patienternas hemkommuner, förklarar de och förtydligar att den centrala uppgiften är att uppgöra en förutseende vårdplan och kontrollera omfattningen av symtombehandlingen. Samtidigt säkerställs den fortsatta vården i hemkommunerna.
Remiss krävs
Patienterna kommer till polikliniken på remiss av läkare. Främst handlar det om cancersjuka. Botande behandlingar har i allmänhet avslutats men det betyder nödvändigtvis inte att döden är nära. Den symtomatiska vården kan räcka länge, till och med i år.
Katariina Borup, som är läkare med specialkompetens i palliativ vård, berättar om den östnyländska arbetsgrupp som till en början diskuterade hur man kunde hjälpa de patienter vars aktiva vård avslutats.
– Medan man går på behandlingar är det mycket som händer men efter det just ingenting.
Diskussionerna ledde till att hon tillsammans med Mira Pajunen, som bland annat gjort en långvarig arbetsinsats vid Terhohemmet, beslutade sig för att driva Borgåkliniken, som alltså betjänar hela Östnyland.
– Vi två jobbar inte inom HUS så servicen köps av oss.
Tidigare besökte palliativa patienter det palliativa centret i Helsingfors. Nu är det betydligt lättare att komma till Borgå sjukhus.
Mellan den 16 mars 2017 och 31 augusti 2018 var antalet mottagna remisser 101 stycken. Antalet patientkontakter var 221.
Borup och Pajunen säger att antalet remisser per vecka varierar.
– Får vi fyra, fem är det mycket. Ibland är antalet noll.
Patientens önskemål viktiga
Speciellt det första besöket kräver mycket tid.
– Det är viktigt att först reda ut vilka önskemål kunden själv har. Sedan pratar vi om allt det som kan göras, förklarar Mira Pajunen som påpekar att en ganska lång, bra period kan följa efter att de aktiva behandlingarna avslutats.
På palliativa polikliniken kartläggs patientens situation som helhet, inte enbart utifrån symtomen. Man diskuterar kring vad som kan ge glädje i livet och hur personen kan må bättre. Att vara steget före är viktigt för i något skede börjar orken ta slut och då ska det vara klart hur man ska gå till väga.
En stor del av arbetstiden används till att ringa runt till kommunerna och kordinera vården. Duon pratar också med familjer.
– Vi har också unga patienter som har små barn och dessa gemensamma möten är viktiga.
I medeltal besöker klienterna kliniken 2–3 gånger. Samtal per telefon förs också.
Det finns skäl att anta att användningen av polikliniken ökar under de närmaste åren och att servicen utökas. Katariina Borup och Mira Pajunen har också en framtidsdröm om en centraliserad östnyländsk enhet för terminalvård. Borgå och Lovisa har hemsjukhusverksamhet men mindre kommuner har det inte och alla östnylänningar borde få samma service.