Roni Peltonen tar sats från Porlom mot OS i Tokyo

För ett av Finlands största tyngdlyftningslöften byggs vägen mot OS i Tokyo 2020 med östnyländska krafter. Tränargurun Matti Vestmans adept Roni Peltonen siktar på att bli det nästa stora blåvita tyngdlyftningsnamnet iklädd Porlammin Pamaus färger.

Att tyngdlyftaren Roni Peltonen över huvud taget är ett aktuellt namn vad beträffar OS i Tokyo 2020 är något av en slump. Karviasonens familj, där styrketräning alltid varit populärt, valde för ett par år sedan att bygga hus i norra Helsingfors och då den yngsta sonen Roni, i dag 20 år ung, behövde ett ställe att träna på. Pappan kontaktade Finlands tyngdlyftningsförbund och fick Matti Vestmans kontaktuppgifter.

Vestman, en expert på bland annat styrketräning, företagshälsovård och mekanisk skogsindustri, såg genast en oslipad diamant i ynglingen som han träffade för första gången för ett och ett halvt år sedan.

Grundstyrka

– Han var helvetes stark om man mäter i marklyft eller knäböj men hans tyngdlyftsegenskaper, såsom styrkan i övre kroppen, var sunkiga, säger Vestman, grundare av föreningen Porlammin Pamaus.

En bit längre bort håller Peltonen på att avsluta sitt träningspass på Vestmans gym. Skivstången höjs enkelt ovanför hans huvud och för en amatör är det svårt att se att det någon gång hade varit något fel med Peltonens tyngdlyftsegenskaper.

Peltonen har en bakgrund i styrkelyft men skillnaden mellan styrke- och tyngdlyftning är markant på en teknisk nivå. Dessutom led Peltonen av en knäskada då duon träffades – en skada i en sena vid knäskålen som till slut kom att bli en räddning för Peltonen.

– Vi märkte att han ena knä var helt trasigt. Det blev en 16 veckors rehabiliteringsperiod, som på efterhand sett var en bra grej. Vi tog bort 17 kilo av hans vikt och gjorde hans övre kropp till en tyngdlyftares övre kropp. Om knät inte varit sönder så hade vi deltagit i tävlingar och inte lagt grunden. Nu är han en hundra kilos bjässe med ett friskt knä, berättar Vestman innan han tar ett kort snack med sin adept om eftermiddagspasset.

Mot nya rekordresultat

– Vi gjorde om nästan allt i min träning. Det blev färre styrketräning med benen och vi satsade mycket på tekniken och uthålligheten. Tyngdlyftning är mångsidigt och man måste vara både spänstig och snabb, säger Peltonen medan han lägger undan träningsutrustningen.

Peltonens talang är en blandning av naturbegåvning och miljö. Han var bara barnet då han för första gången kände den fräna doften av ett gym då hans äldre bröder och pappan styrketränade. Som tonåring tyckte Peltonen att bodybuilding var coolt men sedan hittade han tyngdlyftningen. Som 13-åring lyfte han hundra kilo i bänkpress och hans första marklyft var runt tvåhundra kilo.

– Jag har alltid varit rätt stark. Kraften fastnar lätt, säger Peltonen.

Som 16-åring vann Peltonen EMguld i styrkelyft och gjorde subjuniorernas världsrekord i knäböj. På tyngdlyftssidan har han redan FM-medaljer på seniornivå, en tolfteplats i vårens senior-EM och en fjärdeplats i 17-åringarnas EM. Hans färskaste bravader kom i nordiska mästerskapen där det blev både finskt och nordiskt juniorrekord i 105-kilosklassen i ryck. Nästa stora tävling blir junior-EM i Polen den 20–27 oktober och i framtidsplanerna finns också drömmen: OS.

– I junior-EM är målet medalj. Vi har förberett oss ordentligt och jag hoppas kunna rycka runt 160 kilo och stöta omkring 185-190 kilo. Så ett sammanlagt resultat nära 350 kilo.

OS 2020 – ”Realistiskt”

Hösten 2018 markerar en viktig tidpunkt i tyngdlyftningsvärlden. Snart börjar jakten på rankningspoäng i kampen om representationsrätt i OS i Tokyo 2020 – också för Peltonen. Han väljer ändå att stå över VM senare i höst utan satsar i stället på EM för seniorer våren 2019.

– Tokyo blev aktuellt då jag började träna här. Jag tror att jag tar mig dit. Jag är ung och utvecklas ännu mycket. Visst, jag är bara 21 år då OS ordnas, men jag tycker det är ett realistiskt mål, funderar Peltonen.

OS har svävat i Peltonens drömmar sedan han var tolv år gammal och hittade videosnuttar på kulstötaren Arsi Harjus OS-guldtriumf från Sydney 2000.

– Då tänkte jag att det skulle vara kul att få tävla i OS, säger Peltonen som ännu då hade kulstötning i sin grenrepertoar.

2018 har varit ett genombrottsår för finländsk tyngdlyftning. Den ljusstarkaste stjärnan Anni Vuohijoki satte stopp på en 17 år lång blåvit medaljtorka då hon tog EM-brons i Bukarest för ett halvår sedan. I samma tävlingar fördubblade Vestmans adept Meri Ilmarinen medaljsaldot med en till bronspeng.

Peltonen skyndar ändå lugnt mot toppen. Han är ju ännu junior – en faktor som Vestman påminner honom ofta.

– Min filosofi är att utveckla idrottaren målmedvetet och i lugn takt. Jag brukar säga att man bara kan få en millimeter kraft i veckan och om man har gasen i botten hela tiden så brukar man göra sig illa, säger Vestman.

– ”Hördu pojke, du är knappt tjugo ännu”, brukar ”Masa” säga. Ibland glömmer man själv också att man ännu är junior, säger Peltonen leende.

Vestman har byggt ett träningsteam, team Tokyo, runt Peltonen och Ilmarinen som möjliggör att de kan träna på heltid fram till OS. Vestman har ordnat finansiering som möjliggör att hans adepter har tillgång till massör, läkare och psykolog.

Och om allt går vägen finns Vestmans kära Porlammin Pamaus färger med i Finlands OS-trupp i Tokyo om knappa två år.

TOMMi WillbeRG