Långsamgator intar centrum

Cyklister och fotgängare övertar herraväldet i stadskärnan om politikerna omfattar den nya planen.

Borgå stad har beställt centrumrapporten av arkitektkollektivet Uusi kaupunki och WSP Finland. Den innehåller många intressanta förslag, men det mest överraskande är att biltrafiken får en så pass undanskymd roll. En del av dem som var med om presentationen i går var förtjusta medan andra skakade på huvudet.

Fredsgatan och Linnankoskigatan förblir enligt förslaget matargator som helhet, samma gäller en del av Biskopsgatan och Runebergsgatan. Mannerheimgatan får en öppen skvär vid Citymarkets hörn så att fotgängarna lättare ska kunna ta sig över den gata som nu bildar ett slags mur mot Gamla stan.

Staden har beställt en översiktlig centrumplan av arkitektkollektivet Uusi kaupunki och WSP Finland, ett konsultbolag inom samhällsbyggnadssektorn med fokus på teknik och analys.

Många har med spänning väntat på vad som komma skall, eftersom en hel del arbete redan gjorts i öppna workshoppar. Fokuset har i människors tankar främst ställts på själva torgets framtid, men trafiklösningarna visar sig alltså vara de mest dramatiska i den nyutkomna rapporten.

Den är egentligen ett hopkok av det som bland annat stadsborna önskat sig vid verkstäderna, men något som överraskar också biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz är att arkitekterna så modigt tagit fasta på också stadens nya strategi och stadsutvecklingsnämndens önskemål om att göra Borgå till en fungerande cykelstad.

Den nya strategin prövas nu för första gången på allvar och det återstår att se om beslutsfattarna håller sig till den. Avsikten är att godkänna planen som grund för fortsatta detaljplaneändringar.

Gemensamt gaturum

Efter att ha granskat olika alternativ har rapportmakarna nämligen nu gått in för en modell där centrum-

gatorna fredats till och med mera än man ursprungligen tänkt sig. Inom det område som gränsar till Mannerheimgatan, Linnankoskigatan, Alexandersgatan och Ågatan är största delen av gatorna långsamgator eller cykelgator. Speciella cykelvägar behövs inte eftersom man cyklar på själva gatan, där också bilarna får köra riktigt långsamt.

Cykelgatans cykelrutt märks ut på den vanliga gatan med färgad asfalt, ofta röd. Bilarna får köra med en hastighet på högst 30 kilometer i timmen. För fotgängare anvisas i allmänhet en trottoar.

På en långsamgata tas farten ned på olika sätt, exempelvis med hjälp av ytmaterial och planteringar. Fotgängarna är i fokus och dirigeras till sin del av gatan. Cyklisterna har sin del. Hastighetsbegränsningen för bilar är 20 – 30 kilometer i timmen och övergångsställen finns i allmänhet inte.

Största delen av parkeringsplatserna får bli kvar i stadskärnan även om bilarna måste köra på fotgängarnas och cyklisternas villkor – långsamt och med eftertanke.

Bussarna har tillgång till Biskopsgatan och Fredsgatan samt Runebergsgatan mellan Mannerheimgatan och Lundagatan. För att fälla ”muren” mellan Gamla stan och det övriga centrum har arkitekterna ritat in ett stort, upphöjt övergångsställe på Mannerheimgatan vid Krämartorget. Skvären är en del av utvecklingsprojektet för Citymarketkvarteret. Här får bilisterna förbereda sig på att stanna.

Finns nu en fara för att här uppstår en trafikpropp och att bilförarna småningom väljer Alexandersgatans bro och så uppkommer trafikstockningar på den här leden?

– Visst är det möjligt, säger von Schoultz som ändå påpekar att man på Alexanderstagats bro kan lägga in en fil till, det underlättar situationen.

Ågatan har kapats av för biltrafik mellan Lundagatan och Stadshusgatan. Här uppstår en cykelförbindelse från västra åstranden till den gamla stadskärnan genom att ett staket avlägsnas.

Torgfunktioner byter sida

Busstationen flyttas till andra sidan av torget och den norra delen utvecklas till ett samlingsställe. Bland annat en saluhall på 300 kvadratmeter har ritats in. Busstationen ingår i en större helhet där det också finns exempelvis kaféer och torghandel, delvis under tak. Ett koncept med motionsplat-