Sibbo fick nytt konstrum i det övergivna tvätteriet
Artborg 35 får en till dimension när galleriet Pesula öppnar dörrarna i januari. Den tidigare tvättstugan ska visa både utomstående och lokala konstnärer. Först ute är en utställning av fransmannen Stéphane Rosse.
Det började som det kanske brukar: några tomma lokaler bara väntade på att någon skulle hitta på något. I det här fallet är det den gamla tvättstugan i Artborg 35 på gamla sjukhusområdet i Nickby, och den som började drömma var föreningen Sibbo Konstnärer.
I januari äger den första utställningen rum, då med fransmannen Stéphane Rosse. Därefter blir det månatligen nya namn som förevisas.
Samarbetar
Lokalerna ser ut som tvättstugan som de en gång var, med vita väggar och vitt kakel. Det har också varit tanken, och förhoppningen är att den kommande konsten ska föra en dialog med såväl området som den gamla tvättstugan. Nu ligger här också byggmaterial och verktyg eftersom man anlitat en galleribyggare för att sätta upp mellanväggar och rätt sorts belysning – något som för övrigt inte ska bli en bestående lösning. Såväl väggar som draperier ska kunna flyttas för att ändra på utseendet enligt behov. Meningen är också att sätta in akustikplattor och att ha småskaliga konserter.
Majbritt Huovila, som ansvarar för utställningarna från föreningens sida, säger att lokalerna visserligen fungerade som lager efter att tvättfunktionerna flyttades bort.
– Det var tomma utrymmen som bara väntade på att fyllas, så vi ringde tekniska sidan på kommunen.
Samtalet bar frukt, och ganska fort ledde förslaget till ett samarbete där kommunen lånar ut lokalerna i utbyte mot föreningens arbetsinsats. Meningen är nu också att sysselsätta en person som ansvarar för lokalerna.
– Den personen jobbar också vid artoteket, vilket betyder att öppethållningstiderna där blir bättre.
Katja Sågbom, kulturplanerare på kommunen, påpekar att norra Sibbo egentligen inte har några utställningslokaler, och att förslaget därför föll i god jord – och att beslutet därför klubbades igenom i ganska snabb takt i fritidsnämnden tidigare på hösten.
– Det är viktigt med ett levande kulturliv. Målet är att ha såväl lokala som utomstående konstnärer och att ha en professionell profil.
Meningen är också att utnyttja områdena utanför själva lokalerna, tillägger Huovila.
– Vi ska finnas också utomhus så att lokalerna är öppna, som en process i sig.
Ingen vinst
Galleriet Pesula är tänkt att vara icke-vinstdrivande, och därför är målet också att konstnärerna inte betalar någon hyra för att ställa ut, åtminstone i början.
– Vi får tänka om ifall det inte fungerar. Men det känns lite orättvist att musiker får betalt för att uppträda, medan konstnärer måste betala för att ställa ut. Det börjar komma en motreaktion mot det i hela Finland, säger Huovila.
Utställningsåret är uppdelat mellan föreningens egna utställningar och utomstående: Januari till mars är vikt för föreningen och dess knappt 50 medlemmar, medan april till december för med sig annan konstnärlig verksamhet. Kommunen deltar också på ett hörn, där våren för med sig kulturtjänsternas egna utställningar och evenemang.
Året och verksamheten inleds med fransmannen Stéphane Rosse, för övrigt en Nickbybo som Östnyland skrev om i mars. Rosse sysslar med seriekonst och känns kanske bäst igen från Naisen kanssa som Helsingin Sanomat publicerade mellan 1995 och 2003. Rosses alster är också bekanta från en utställning i Söderkulla där han ställde ut verk från tre årtionden tidigare i år.
Bland de övriga konstnärerna finns representanter från en rad olika genrer – som videokonstnärer, skulptörer, målare och fotgrafer.
– Meningen är att visa kontemporär konst av olika slag. Därför skaffar vi också en projektor, säger Huovila.
Rosses utställning, som har vernissage den 8 januari och öppnar för allmänheten dagen efter, innebär också en sorts inflyttningsfest.
– Ja, nog måste vi ha fest, säger Sågbom och ler stort.