Nytt företagsområde i Stadshagen visar vägen
Borgå har just nu mest tomter för små- och medelstor industri. När Kullo Nyby står klart blir situationen bättre men de riktigt stora industritomterna saknas ännu, uppger tomtchef Pekka Söyrilä.
– Borgå måste satsa på att ha färdigtutrustade industritomter att erbjuda. När företagen hör sig för om situationen i kommunen har de inte tid att vänta.
Borgå stads nya tomtchef Pekka Söyrilä står i korsningen av Stadshagsvägen och Målargränd. Närmast Stadshagsvägen finns det obebyggda tomter i långa rader. Här finns stadens nyaste småindustriomåde och dubbeltomten bakom Söyrilä är redan utarrenderad. Det är Borgå Potatis som ska bygga nytt just här.
Litet längre fram längs vägen finns en mindre tomt som har reserverats. Resten av tomterna, totalt ungefär 20 stycken, står ännu och väntar på intresserade småföretagare.
– Borgå har i år sålt eller arrenderat sex industritomter, i fjol var antalet åtta tomter, säger markanvändningsingenjör Karin Kolis. Staden ligger på samma nivå som många andra städer och kommuner i Nyland i fråga om efterfrågan på industritomter.
– Främst är det tomter för småindustri och speciellt Ölstens som har dragit. I Ölstens är nu endast en av de mindre tomterna ledig.
Ölstens norra, som är ett nytt område för små- och medelstor industri, kommer förmodligen till försäljning någon gång i slutet av 2019.
Mellan 33 och 50 euro
Alla börjar med att arrendera sin industritomt. Arrendesumman till exempel i Stadshagen, med ganska små industritomter, ligger på kring 2 000 euro per år.
– När företagen väl har låtit bygga sina fastigheter kan de bestämma sig för att köpa tomten, säger Kolis. Många fortsätter ändå sina arrenden.
I Borgå ligger prisen på industritomter mellan 33 och 50 euro per kvadrat våningsyta. Om man tillåts ha småskalig handel i fastigheten blir det litet dyrare.
Söyrilä har i 18 år jobbat i Sibbo och där är tomtprisen i en helt annan klass.
– Mellan 80 och 90 euro per kvadratmeter våningsyta på ett industriområde är gängse pris i Sibbo. Men då får man ju en tomt som ligger betydligt närmare Helsingfors, och som har förbindelse till flera stora vägar.
I Sibbo finns det också ett större urval av riktigt stora industritomter, på 20 hektar, och här är Borgå inte lika välförsedd.
– På det nya industriområdet Kullo Nyby är stadens största tomt 7 hektar stor medan resten av tomterna är på ungefär en hektar, säger Kolis.
13 hektar i Hornhattula
En stor industritomt har Borgå visserligen i Hornhattula, den så kallade Norpetomten. Ledningen för kylmöbelbolaget som numera ingår i Viessmann-koncernen var länge intresserade av att flytta från sin nuvarande placering på industriområdet i Östermalm och därför har staden planlagt ett område på 13 hektar i Hornhattula.
Under de senaste åren har permitteringarna och samarbetsförhandlingar avlöst varandra vid Viessmann.
– Om det dyker upp ett företag som har behov av en tomt av det här slaget så kan vi erbjuda tomten i Hornhattula, säger Kolis.
Tidigare har man från stadens sida också uppgett att tomten kan delas vid behov.
Ett industriområde på kommande är hamnen i Tolkis där det ändå tar minst fem år innan staden kan börja tänka på att marknadsföra området.
I Kungsporten äger staden cirka tio hektar mark som tidigare reserverades för de stormarknader som inte längre får byggas.
De här arealerna kan bli företagstomter men först krävs en ny detaljplan, och den tar tid.
– Läget är mycket bra, säger Söyrilä, det är nära till motorvägen.
Synergi med Sköldvikområdet
Detaljplanen för Kullo Nyby godkänns troligen nästa år.
– Vi har redan fört sju markanvändningsavtal genom nämnden och har ungefär tio kvar, säger Söyrilä. Gatubyggnaden på området kan komma i gång när byråkratin är klar.
Staden äger knappt tio av de nya industritomterna i Kullo Nyby, medan privata markägare kommer att kunna sälja eller arrendera ut ett femtontal helt nya tomter.
– Det har funnits en viss efterfrågan under det senaste året, vi har fått en del samtal, säger Kolis. Men hur läget är på riktigt kan man se först när tomterna verkligen finns på marknaden.
Kullotomterna går närmast till industri som får synergieffekter av de riktigt stora aktörerna på Sköldvikområdet.
Neste är ju mycket viktig för Borgå. Hur går det med Sköldvikområdet när man nu siktar på ett samhälle utan bensin och diesel senast 2045? – Jag litar på att Sköldvikindustrierna hittar nya utvecklingsmöjligheter, att de satsar på forskning och på ny teknologi, säger tomtchef Pekka Söyrilä. – De kommer att vara stora aktörer också i framtiden.
Förnyat näringsprogram
Världsekonomin och konjunkturerna inverkar också på närsamhället. Just nu verkar det som om den senaste tidens bygg- och investeringsboom skulle mattas av.
– I Borgå märks det främst inom bostadsproduktionen, säger Söyrilä.
– När man ser till industrietableringarna är situationen mycket lugnare och jämnare och inte så konjunkturkänslig.
– Med tanke på framtiden är det viktigt att se till att vi har tillräckligt med tomter att erbjuda, att de är tillräckligt mångsidiga och så utbyggda som möjligt, med vägar och kommunalteknik. Då kan vi slå till genast när någon ser sig om efter en ny industritomt.
Söyrilä påpekar att det också är viktigt att Borgå har en klar målsättning, hurudana tomter vill staden sälja eller arrendera och till vilka ändamål.
– Ett nytt näringsprogram ska utarbetas nästa år och där kommer de här frågorna sannolikt att få ett svar.