Sabik är på väg mot en oklar framtid

En enbranschman kallar Lars Mansner sig själv. Han är verkställande direktör för Borgåbolaget Sabik som nu lever i spännande tider. Sabik Marine har sålts till ett amerikanskt börsnoterat miljardbolag, SPX.

Sommarjobbet 1985 på Rencos Pellingehall kom att prägla Vålaxbon Lars Mansners yrkesval och karriär. Renco blev Renco Marin och senare Sabik, elektroniska ingenjören Mansner anställdes 1989, var borta några år för att lära sig mer om försäljning, återkom 1992, och på den vägen är det.

1998 tog Mansner tillsammans med några partners över ansvaret för Sabik som tillverkar marina signalljus, och 2010 utsågs han till verkställande direktör. 2015 såldes Sabik till kanadensiska Carmanah som nu i sin tur har sålt Sabik Marine till SPX, ett amerikanskt storbolag med 5 000 anställda.

– Det har varit intressanta år, säger Mansner. Först i ett finskt privat bolag, sedan i ett rätt så litet börsbolag med en totalomsättning på 50 till 60 miljoner dollar och nu förflyttningen till ett stort börsnoterat bolag med en omsättning på 1,4 miljarder dollar.

Framtiden är svår att sia om. Köpavtalet har gjorts i mitten av december, affären avgörs i slutet av januari och först senare under våren klarnar det vad de nya ägarna förväntar sig av nyförvärvet.

– SPX är ett multibranschbolag som främst verkar på den amerikanska marknaden medan Sabik täcker hela världen, säger Mansner.

Sabiks lokal i Borgå, med tillverkning i nedre våningen och huvudkontor i den övre, rymmer 30 av Sabik Marines totalt 60 anställda. Filialer finns i Tallinn, i Singapore och i England och försäljningskontor i Canada och i USA.

Sabik Marine är världens största tillverkare av marina signalljus och av totalt 15 000 ljus i fjol tillverkades 5 000 i Borgå.

– Här görs de mest komplexa ljusen, säger Mansner. Enklare ljus har vi gett ut till kontraktstillverkare.

Bolagets motto är We show the way, vi visar vägen, och det får man tolka på flera sätt. Fyrarna och bojarna lyser och visar sjöfarare den rätta farleden eller hamnen, men Sabik är också teknologisk ledare på marknaden.

Mansner blir nästan lyrisk när han berättar om hur lysdioden, ledlampan, har revolutionerat ljusutvecklingen.

– En bojlykta håller nu i 10 till 15 år. Egentligen fungerar den längre än så rent tekniskt, men den svåra omgivningen sliter på materialet. Saltvatten, sjögång, sol och fågelguano gör att materialet åldras och bojlyktan måste bytas ut.

– Jämför det med en glödlampa som lyser i maximalt 1 000 timmar och som tappar mellan 75 och 80 procent av sin ljusstyrka när man placerar ett rött eller ett grönt färgfilter framför. Lysdioden avger själv det gröna eller röda ljuset, utan färgfilter.

Dagens lyktor är försedda med fjärrövervakning, de ger larm när lampan skadas eller om bojen sliter sig, de kan fungera med solenergi eller batteri. Utvecklingsmöjligheterna är många och satsningen på säkerheten blir allt större.

Mansner gillar utveckling. Han ser fram mot en tid när stora fraktfartyg rör sig över haven och i trånga farleder helt utan manskap ombord. Signalljusen kommunicerar direkt med fartygens datorer, samtidigt som de är fullt skyddade mot alla slag av cyberangrepp.