Deili, 33, lever lugna dagar i Brusas
Hagelunds Dalaigh, till vardags Deili, är en äldre herreman som med ålders rätt lever sitt liv i lugn och ro. Connemaraponnyn fyller 33 nästa år, och det är långt mer än de flesta ponnyer fyller.
Ponnyvalacken Deili kommer intresserat fram när den får besök, kollar fickorna och tar emot pepparkakan som dess ägare Anu Rautio sträcker fram. Den snusar på de främmande människorna, ger godkänt till mutan i form av en sockerfri halspastill och knapprat förnöjt i sig den också.
– Allt duger, konstaterar Anu Rautio och klappar om sin ponny.
Deili föddes 1986 och har bott hos familjen Rautio i Brusas i Borgå i trettio år. Ponnyn var tre år och Anu tio när hon fick Deili.
– Tanken med att köpa en ung häst var att vi inte i första taget skulle vara tvungna att avstå från den, och så har det gått, säger Anu.
I dag är det främst Anus mamma Ritva Rautio som sköter om Deili, även om mor och dotter bor på samma gård. Ritva och Deili har ett alldeles speciellt förhållande, och Anu berättar om strikta förhållningsorder de gånger hon undantagsvis får sköta matningen.
Det handlar mycket om att umgås. Deili och Ritva har sina rutiner och dem följer de.
– Före det är mattid går jag alltid via pannrummet. Att dörren till pannrummet slår fast andra gången är matsignalen. En gång gjorde jag något annat innan jag gick till Deili, och då kom den emot på gården, den hade tagit sig igenom stängslet, säger Ritva.
Det jobbigaste är att rykta bort allt hår på våren, med åren har pälsen blivit lång och tjock.
– Vi är båda pensionerade, så vi har tid, säger Ritva.
Pensionärsliv
Deilis blick är pigg och maten smakar, även om kroppen inte längre suger upp näring som den gjorde förr och steget blivit lite kortare.
– Deili har en manke nu, det har den inte haft tidigare. Jag minns en gång när vi skulle tävla i dressyr och domaren påpekade att Deili är alldeles för fet. Det var den, men vi vann i alla fall, säger Anu.
Deili bor i samma stall där den bott de senaste trettio åren, i dag ensam. Tidigare fanns det också andra hästar i stallet, men de senaste sex åren har det varit bara Deili. Till skillnad från de flesta hästar trivs den ensam.
– Deili har aldrig varit så intresserad av andra hästar, och om någon rider förbi är den helt ointresserad, säger Ritva.
– Jag tror inte att den skulle uppskatta om det kom en till häst hit nu, säger Anu.
Deili går in och ut i stallet som den vill. I hagen finns skydd mot väder och vind och fri tillgång till hö.
– På sommaren är den ofta inne på dagarna och ute på nätterna, säger Anu.
Vintertid är ponnyn skodd med broddar så att den inte ska halka på snö och is.
Frisk
Åldern på hästar räknas så att alla anses fylla år 1 januari.
– Men vi firar Deili på midsommaren, på den riktiga dagen, säger Ritva. Deili är född 20.6 1986. För två och ett halvt år sedan, när Deili fyllde trettio, var det meningen att det skulle firas med ett ordentligt kalas. Mottagningen inhiberades ändå eftersom ponnyn försträckte ryggen några dagar innan. Annars har den varit ganska frisk.
– En gång har den haft kolik, och en gång en hovböld. Ja, och för många år sedan problem med en sena, och så hade den en gång ett sår i ögonlocket, drar sig Anu till minnes.
En veterinär besöker Deili regelbundet, och hittills har den inga större problem – utom att en tand fattas.
Deili har aldrig varit så intresserad av andra hästar, och om någon rider förbi är den helt ointresserad.
Ritva Rautio
Deilis skötare