Jukka Palmgren tackar för sig
Efter att i cirka trettio år ansvarat för miljövården i Borgånejden kan miljövårdschef Jukka Palmgren helhjärtat ägna sig åt konst och fiske, som också är hans passion. Pensioneringen öppnar nya möjligheter och dem vill han gripa tag i.
Palmgren går i pension i mars och säger att dagens miljövård är någonting helt annat än då han 1989 tog över miljöbyrån i Borgå landskommun eller 1996, då han blev miljövårdschef i nya Borgå stad.
– Man kan säga att grunden för miljövården nu är i skick.
Han kom till landskommunen efter Nestes stora påskbrand, som skakade hela bygden.
– Nog undrade jag lite vad jag gett mig in på.
Utveckling stegvis
På den tiden var attityderna till miljövård som de var, lagstiftningen likaså.
– Förändringen har ofta skett via olika olyckor. Först händer någonting och det politiska trycket ökar. Så leder det till förändringar i lagstiftningen.
Han minns tiden då det kändes att Neste och Borealis riktigt tävlade om vem som är bäst på miljöarbete.
– I ett skede var Borealis snäppet före men Neste ville inte vara sämre och lade in större växel. Bolagen gjorde då till och med mera än lagen förutsatte.
Jukka Palmgren betonar att miljöskyddet fortsättningsvis är viktigt för imagen.
– Numera handlar det ändå mycket om personer. En del vill helst komma vidare så lätt som möjligt efter att en olycka skett. Lagen följs men man vill slippa extra ansträngningar.
Han konstaterar att då Neste spjälkades upp i flera bolag utvecklades en egen verksamhetskultur i varje företag.
– Alla har nog gått framåt med miljöfrågorna men det verkar som om viljan att bromsa, eller ta några steg tillbaka, ökat under de senaste åren.
Han vill inte peka finger men avslöjar att det också hänt att han fått arbeta ordentligt för att få all information efter händelserna. Det känns enligt honom som ett baksteg i öppenhet och förtroende.
Mycket har förbättrats under Jukka Palmgrens arbetsår i Borgå. Att avfallshanteringen utvecklats är en fin sak, att tillståndsfrågorna är i skick är också positivt, även om kraven i vissa fall kan vara alltför hårda. Utvecklingen inom de flesta områden är stor men han påpekar att ska vårt jordklot ha en framtid gäller det att få bukt med främst klimatförändringen. Och det är besvärligt.
– Nog känns det frustrerande att vissa länder inte alls bryr sig om frågan. Här krävs internationellt ansvar i allra högsta grad.
Nytta av blågröna alger
Östersjöns tillstånd är också riktigt sorgligt.
– Ännu på 1970-talet var vattnet rätt rent. Nu är sjön i så eländigt skick att vägen till det bättre är väldigt lång.
Han anser att man borde hitta möjligheter till att dra nytta av de blågröna algerna.
– Neste har kunnande att göra bränsle också av dem. Frågan är hur de kan samlas upp.
Vad han också oroar sig för är de stora mängder jordmassor som i dag inte utnyttjas tillräckligt väl.
– De borde dirigeras till platser med bullerproblem.
Det vettigaste vore enligt honom att mellanlagra massorna så att de inte blandas ihop med varandra, vilket nu ofta sker.
– Sker lagringen enligt substans är massorna betydligt lättare att använda.
Jukka Palmgren gläder sig åt att miljöarbetet i Borgå numera ligger på så mångas axlar.
– Miljövårdsbyrån har tillståndsoch övervakningsfrågorna på sitt bord, många andra enheter har också miljöansvar och vi samlas regelbundet för att diskutera, exempelvis inom en klimatförändringsgrupp. Att det är så här bra är till stor del biträdande stadsdirektör Fredrik von Schoultz förtjänst.
Att Jukka Palmgren kom att utföra sitt livsverk inom miljövården ångrar han inte. Han har varit med om att bygga upp en livsviktig sektor.
– Jag är till utbildningen geolog och hann jobba en tid inom den branschen. Exempelvis forskningen intresserade. Men så minskade staten på anslagen, vilket bland annat betydde färre vakanser. På miljövårdssidan igen behövdes plötsligt mycket folk och hade man en lämplig grundutbildning kunde man gå en miljövårdskurs, som tog ett halvår i anspråk.
Han tog kursen och resten är historia.
Soptipp i varje kommun
I början fokuserade miljövården på avfallsproblem, man började inse att exempelvis grundvattenområ- den var i farozonen.
– Tidigare ansågs det att varje kommun ska ha en egen soptipp, lite som att det ska finnas en toalett i varje hem. Småningom förvandlades avstjälpningsplatserna till förorenade markområden.
Att Jukka Palmgren är en duktig fotograf känner många redan till tack vare några utställningar, han sysslar också gärna med träarbeten.
– Om några dagar börjar en kurs i träarbeten i medborgarinstitutet i Helsingfors och där ska jag vara med.
Fisket har alltid legat hans hjärta nära och han har koll på bland annat alla fiskedrag, både inhemska och utländska, samma gäller deras historia.
– Det äldsta draget som hittats i Finland är 800 år gammalt. Av det har gjorts en liten serie kopior och jag har lyckats komma över ett exemplar.
Sedan ett par år tillbaka bor Palmgren i Helsingfors och där kommer han att stanna. Även om han går i pension först i mars har han redan städat sitt bord och tar nu ut de sista semesterdagarna.