Skogsexperternas ordförande hoppas på vettig diskussion

Alla förutsättningar finns för att skogspolitiken i Finland ska bli en av de stora frågorna under vårens riksdagsvalsdebatt. Det anser Sibbobon Stefan Borgman som nyligen tog över som ordförande för fackföreningen Skogsbranschens experter Meto.

Meto är ett fackförbund som sällan förekommer i nyhetsrubrikerna. Stefan Borgman säger att man representerar de yrkesgrupper som leder och planerar arbetet från avverkningen i skogen tills virket körs in genom industriportarna. Skogsbruksingenjörer och skogstekniker är de största yrkesgrupperna bland de knappt sjutusen fackanslutna. Förbundet har även medlemmar som arbetar med rådgivning kring skogsvård och på banker och försäkringsbolag. Meto deltar också i arbetet med att utveckla utbildningar inom skogsbranschen.

– Det här är en bransch som går framåt med stormsteg, det handlar inte längre enbart om att dra på sig stövlarna och bege sig ut i skogen, säger Borgman som bor i Kyrkoby i Sibbo.

Sedan 1991 har han jobbat inom skogsbranschen, först på dåvarande Skogscentralen i ungefär tjugo år och efter det i närmare nio år på Södra skogsreviret. Under hösten var han en av fem kandidater som gjorde anspråk på ordförandeskapet för Meto och i en spännande andra omgång segrade han över sin motkandidat med siffrorna 12–10 i representantskapets omröstning.

– Till mina viktigaste uppgifter hör att arbeta för att våra medlemmar ska få skälig ersättning för utfört arbete. Vi har sett en oroväckande utveckling där folk lämnat branschen före pensionsåldern på grund av att arbetsmängden bara vuxit. Just nu ser det ljusare ut då det igen finns lediga arbetsplatser inom branschen. Det tyder på att arbetsgivarna rekryterar vilket i sin tur förhoppningsvis leder till att arbetsbördan fördelas på fler personer.

Aktiv inom politiken

Under förra ordföranden Håkan Nystrands tid tog Meto en aktivare roll inom den finska skogspolitiken och organisationen bidrar med expertutlåtanden när det gäller beslut som berör skogssektorn.

– Vi har både expertkunskap och jordnära kontakter med det praktiska arbetet. På ministerier, utskott, riksdag och regering ses vi som en pålitlig part.

Borgman ser tendenser som tyder på att skogsbruket får en stor roll i debatten inför vårens riskdagsval och han beklagar att diskussionen inte alltid förs med argument baserade på fakta. Han syftar till exempel på bilden som väckte stor uppmärksamhet i början av juni och som föreställer en uggleunge som sitter på en stubbe på ett kalhygge. De första nyheterna handlade om att ungen råkat illa ut i samband med avverkningen men senare väcktes misstankarna om att en ringmärkare placerat fågeln på stubben. Incidenten anses ha gett ett uppsving för medborgarinitiativet som kräver förbud mot kalhyggen i statens skogar.

– På hösten var IPCC:s klimatrapport egentligen positiv med tanke på skogsbruket, där konstaterades att vi ska sköta om våra skogar eftersom omskötta skogar binder mest kol. Finlands virkesförråd har fördubblats sedan 1960-talet vilket betyder att också kolsänkorna ökat. Men ändå har jag sett naturskyddsorganisationer som jämför med tiden före industrialiseringen då de vill hitta argument mot skogsbruket. Så i debatten inför riksdagsvalet hoppas jag att alla parter håller sig till pålitlig och granskad information i stället för att man med förstoringsglas letar efter argument som stöder ens egen ideologi.

Foto: KristoFFer Åberg FÖRSVARAR SKOGSBRUKET. Stefan Borgman påminner om att skogssektorn är den ledande exportbranschen och att den för med sig både arbetstillfällen och skatteintäkter. – I Finland har vi lagstiftning kring skogsbruket som också efterföljs. Det gäller inte alla länder i världen.