Sköldvik ska värma hus i Helsingfors
Mycket har hänt i Sköldvik under årtiondena, och klimatet får en allt mera framträdande roll i företagens profilering. Bland nyheterna finns planerna att använda spillvärme för att värma huvudstadsregionen.
Investeringarna haglar tätt i Sköldvik. Nyligen färdigställde man ett kraftverk för omkring 400 miljoner euro, och en ny vattenreningsanläggning för omkring 50 miljoner euro är i byggskedet. Nu överväger man att utnyttja spillvärmen från anläggningen.
På tisdagen kallade Neste till pressträff för att berätta om bolagets gröna värderingar, och spillvärmeprojektet.
Fjärrvärme från spillvärme
En rad bolag, däribland Neste, Borealis och Borgå Energi, började för en tid sedan undersöka om man kan använda spillvärmen från Sköldvik för fjärrvärme – energi som man hittills inte kunnat utnyttja.
Jussi Hintikka, energichef på Neste, konstaterar man nu har preliminära resultat för huvudstadsregionen, men att Borgå inte är uteslutet, även om det skulle kräva ett separat rör. Sibbo kunde också bli en del av projektet.
Fjärrvärmeprojektet kunde tillgodose ungefär en fjärdedel av värmebehoven i huvudstadsregionen. Man ser närmare på tre alternativ: producera värme i Sköldvik med värmepumpar och flytta värmen med fjärrvärmerör, att använda en havsvattentunnel för att flytta spillvärme med låg värme som hettas upp med luftvärmepumpar i Helsingfors, eller att värma spillvärmen i Sköldvik och flytta värmen till Helsingfors via fjärrvärmerör i en tunnel.
– Slutresultatet är att det är tekniskt möjligt att förverkliga. Men det skulle kräva ungefär 40 kilometer tunnel. Investeringen skulle landa på hundratals miljoner euro, säger Hintikka.
Kostnaderna för att producera fjärrvärmen påverkas av investeringens storlek, priset på elen som driver luftvärmepumparna och elskatten.
– Industriella luftvärmepumpars elskatt ligger på samma nivå som konsumenternas. Det betyder att de blir oerhört dyra i drift.
Man räknar med att leveranserna kunde komma i gång tidigast 2025, men några beslut finns ändå inte. De fattas före utgången av 2019. I praktiken skulle man konkurrera med lokala fjärrvärmeproducenter, och den ekologiska nyttan skulle främst komma från mindre behov av energianläggningar.
Miljö och miljöskador
Mycket av Nestes kommunikation utåt bygger på gröna värderingar, till exempel i sloganen som förnyades till ”Vårt mål är att skapa en mera livskraftig jord för våra barn” – i stället för att lämna efter sig en livskraftig jord. Det ska syfta på mera aktiva åtgärder.
Förnybara bränslen som Mydiesel, svavelfattigare bränslen för sjöfarten och metoder för att återanvända plast ingår också i arsenalen, alltså att bryta ner plast till vätska för att återanvändas i till exempel livsmedelsförpackningar. Mängderna är ännu små, men teknologin ska bli en del av cirkulärekonomin.
Jori Sahlsten, produktionschef på Neste, påpekar att bolaget också ska minska på koldioxidutsläppen med strängare hand än kraven från EU stipulerar.
– Vi kan påverka vårt klimatavtryck som raffinaderi. Vi vill också vara en del av cirkulärekonomin, och därför satsar vi stort på forskning.
Det gröna budskapet står delvis i kontrast till verkligheten: Raffinaderiet släpper ensamt ut hälften så mycket koldioxid som hela Finlands bilpark tillsammans – utöver produkternas användning. Jori Sahlsten anser ändå att det inte finns någon konflikt mellan budskap och verklighet: Historiskt kanske Neste har orsakat en del skador, men i dagens läge sätter man stora resurser på att minska på utsläppen. Eller, som Neste vill uttrycka det: Bolaget är ett oljeraffinaderi, och verksamheten har konsekvenser för miljön, men bolaget är en ansvarsfull aktör som konstant investerar i åtgärder för att minska på effekterna och öka på säkerheten.
– Och ponera till exempel att man skulle stänga anläggningen. Visst skulle koldioxidutsläppen minska lokalt. Men en annan aktör med mindre utvecklad teknologi skulle ta över marknaden, någon som sannolikt inte alls tänker på gröna värderingar,
säger Jori Sahlsten.
Han är inte alls förstående till att marknadsföringen kan tolkas som ”greenwashing”, alltså att bolaget tonar ner skadorna till förmån för en grön fasad.
– Vi har våra teknologier, exempelvis förnybar diesel vars råvaror baseras på fett som annars skulle kastas bort. Det räcker inte i sig, men tillsammans med andra lösningar kan man åstadkomma förändring. Vi investerar i infrastrukturen. Vi bygger nu en ny vattenreningsanläggning och i år startar Sköldviks nya kraftverk.