72 timmar kan vara en lång tid
Hur klarar sig ert hushåll när elavbrottet inte som vanligt tar slut efter de första minuterna eller ens timmarna?
Antti Rytivaara tittar på sakerna på bordet. Mjöl, radio, ficklampor, burkmat. Vatten i en tiolitersdunk. Tomma hinkar. Han har nyss fått frågan om han är orolig för att uppfattas som en konspirationsgalning på grund av sakerna – och för att han funderar på vad som händer när samhället inte fungerar.
– Nej, säger han efter en sekunds tänkande.
– Jag behöver bara fråga hur människor gör när elen inte fungerar på tre dagar och det blir kallt och det inte kommer vatten från kranen. Eller när det inte går att spola i toaletten. Då brukar folk förstå vad jag pratar om.
Få är lika beredda som Rytivaara, särskilt i städerna. Och det är ett misstag.
Nationell riskbedömning
I augusti publicerade Inrikesministeriet igen rapporten Nationell riskbedömning, en överblick över de risker som samhället står inför. Det är ganska obehaglig läsning där man inte bara listar hoten, utan också huruvida risken ökat – allt under diverse underrubriker som hybridpåverkan, omfattande elavbrott, politiska och militära påtryckningar, terrorism, störningar i ekonomiska system och cyberhot.
Ungefär hälften pekar på en ökad risk.
Taito Vainio, ordförande i arbetsgruppen och utvecklingschef på inrikesministeriet, påpekar att man trots det inte behöver vara orolig. Men naiv ska man inte heller vara.
– Vi har samlat allt från lokala problem, som utslagning, till globala fenomen som klimatförändringen och ett mera ansträngt geopolitiskt klimat. Alla är fenomen som blir kraftigare och som vi måste ta i beaktande i Finland.
Många av hoten är sammankopplade, som hybridhot, cyberhot och hot mot elförsörjningen, och alla kan ha med varandra att göra eller vara separata hot. Allt kan kan slå till när som helst, och har också gjort det – bara omfattningen är avgörande. Vainio påpekar att särskilt två faktorer gör samhället sårbart.
– Vi är beroende av el, och alla system fungerar med datateknik. Nätattacker eller elavbrott kan fort slå ut avgörande samhällsfunktioner. När det händer så går det fort, och lika fort blir vardagen svår.
Ett lindrigt exempel hände i Borgå sommaren 2017 när man hittade bakterier i kranvattnet och dricksvattnet tog slut i butikerna på bara några timmar. Folk fick hämta vatten från tillfälliga vattenpunkter. Stormarna Tapani och Hannu orsakade för sin del omfattande och långa elavbrott mitt i vintern. Stormen Gudrun ledde år 2005 till att 730 000 hushåll var utan el i Sverige. I medeltal varade avbrottet i fyra dagar, som längst i sex veckor.
Taito Vainio påpekar också att få sällan tänker på att det faktiskt kan hända något motsvarande – eller mera allvarligt – igen. Men oftast går det att förbereda sig.
– I regel får man förvarning, till exempel med stormar. Många kanske tycker att det är onödigt att tappa upp vatten på förhand för några dagar. Eller ha mat för några dagar i skåpet. Men det lönar sig.
En lite överraskande del av riskbedömningen är rymdstormar, eller solstormar som de också kalllas – kraftig aktivitet på solens yta som sprider strålning som kan slå ut elektrisk apparatur. Den senaste stora händelsen ägde rum på 1800-talet när gnistor slog ut från telegrafapparater och satte eld på papper. 2012 hände det igen, men då rusade stormen förbi jorden och slog ut någon satellit utan att orsaka någon större skada på jorden. En fullträff kan orsaka kaos – något som Nasa också varnade för i ett pressmeddelande 2012. Då varnade man för omfattande elavbrott i hela Nordamerika som skulle ta lång tid att reparera.
– I dag är samhället mycket annorlunda än på 1800-talet. En lika massiv solstorm är osannolik, men möjlig. De kan slå ut elektriska system över stora områden. Lyckligtvis är Finland väl skyddat, men å andra sidan är elnät sammankopplade och bygger på en balans.
Att vissa risker ökat innebär i praktiken att myndigheterna måste ta det i beaktande på lokalt plan.
– Det kan hända något större också här, och vi ska ha beredskap att sköta om det. Vi har också gjort regionala utvärderingar enligt räddningsverkens områden. För östra Nyland gäller det främst Sköldvik och Hästholmen.
Vainios jobb insikter från riskbedömningen har också följt med hem.
– Jag har förnödenheter som räcker för några dagar för hela familjen. Det borde alla tänka på.
Tre dygn
På Östra Nylands räddningsverk nickar Santeri Pohjolainen. Som specialist på beredskapsfrågor är han också medveten om riskerna i ett allt mera teknologiberoende samhälle. Han nämner att man räknar med att längre avbrott på flera dygn eller mera inte bara är möjliga, utan sannolika.
– Mycket utbredda och allvarliga störningar beräknas hända med mellan 10 och 100 års mellanrum. Ur riskhanteringssynvinkel är de alltså sannolika och förutsätter åtgärder av alla.
Han är ändå mån om att inte måla upp skräckscenarier. Det mest sannolika är lokala olyckor eller elavbrott, och sannolikt bara i några
timmar. Men också det är tillräckligt för att beredskap i hemmet är viktigt att tänka på. Han påpekar att konceptet 72 timmar är ett bra ställe att börja – alltså en informationskampanj kring beredskap i hemmet som syftar på att varje hushåll ska klara sig utan myndigheternas hjälp i tre dygn.
– Vi har märkt att folks förståelse för beredskap är kopplat till annat säkerhetstänk, som brandvarnare.
Med det sagt är läget inte det bästa, åtminstone inte i städer där folk är vana att kunna gå till butiken för att köpa det som behövs. Få tänker på att butikerna – eller bensinmackarna för den delen – sällan kan sälja något om elförsörjningen inte fungerar. Eller att det fort blir kallt i en höghuslägenhet. Några timmar klarar de flesta utan problem, men under den andra dagen börjar det bli svårt. I egnahemshus, och särskilt på landsbygden där man ofta har eldstäder, är situationen i regel inte lika svår.
– Jag tror nog att många tänkt på saken, men det räcker inte. Och folk tar nog det på allvar, vi har ju haft stormar som orsakat långa elavbrott.
Han nämner att det lönar sig att ha ett lager mat som man förnyar genom att använda, som torrmat och burkmat. Ett spritkök för camping är bra att ha. Det finns också lösningar för toalettbestyr.
– Man kan tänka på beredskap som en del av den normala hushållningen.
Också myndigheterna
Inte heller myndigheterna är immuna. Numera tankar man fordonen på normala bensinmackar med betalkort, vilket betyder att också polis och brandkår kan ha svårt att skaffa bränsle under ett elavbrott. På vissa håll har man löst problemet med mackar som fungerar med specialarrangemang. Men vid Östra Nylands räddningsverk finns ingen sådan ännu.
– Problemet är noterat, och i framtiden finns säkrade mackar också i östra Nyland, säger Pohjolainen.
Jukka Ruusunen, ordförande för Försörjningsberedskapsrådet i Finland, påpekar att beredskapen är på en mycket hög nivå i Finland, och att den bygger på samarbete mellan myndigheter och privata sektorn. Han nämner att man först under de senaste åren börjat inse hur farliga den nya sortens hot är – däribland cyberhot och kraftiga väderfenomen. Det är också något som noteras i den nationella riskbedömningen som publiceras vart tredje år.
– På tio år har cyberhot tagit sig in i topp tre. Det har med precis allt att göra, från elförsörjning till betalning, banker och vattenförsörjning. En stor attack hände till exempel i Estland under två veckor 2007 då det till exempel inte gick att göra betalningar.
Ett annat exempel kommer från Ukraina 2017 då viruset Petya slog till och senare spred sig till andra länder. Två år tidigare slog någon ut stora delar av elnätet i Ukraina med cyberattacker.
– Jag har sett videor från händelsen 2015, där operatörer ser hur muspilen rör sig själv på skärmen. Någon tog över systemen helt. Det är något vi måste bereda oss på i Finland, även om det ska påpekas att vårt elnät har stor resiliens.
Klarar en vecka
Tillbaka till Antti Rytivaara och hans beredskap. Rytivaara är aktiv inom Borgå reservofficersklubb och har arrangerat bland annat beredskapskvällar för att sprida budskapet. Själv har han funderat på temat i 20 år, sedan armétiden, och med tiden har det utvecklats till att gälla hela familjen, Numera räknar Rytivaara med att hushållet, som också innehåller fru och två barn, ska klara sig ensamt ungefär en vecka.
– Det som på riktigt väckte mig var de stora elavbrotten för några år sedan. Sedan började klimatförändringen bli allt mera akut och kraftigare. Man behöver bara se utomlands vad som händer för att inse realiteter. Vad gör man när man inte får tag på mat och vatten, eller bensin? Eller när det börjar bli kallt.
Också han nämner 72 timmar som en lämplig tidsrymd som de flesta kan sikta på utan större svårigheter. Den lätta biten är maten – burkmat håller länge – medan vatten blir ett problem fort. Det behövs tomma kärl som man kan fylla på. En radio och batterier behövs också för att få information. Det är osannolikt att man surfar på internet när elen legat nere i två dagar, även om det finns reservkraft i telemasterna.
– Kranen fungerar i regel en tid medan det ännu finns tryck i rören. Och i värsta fall kan man koka vatten om man tänkt på sådana möjligheter. Så ska man kunna hålla sig varm. Ljus är bra att ha. Man får mycket psykiskt stöd av tända ljus när det är mörkt och tyst, säger Rytivaara.
På bordet finns bland annat ficklampor, batterier, kärl och kastruller, mjöl, honung, socker, fett som håller länge, till exempel kokos, kaffe och ljus. Det som ligger på bordet är inte allt Rytivaara har, långt ifrån. Men det är det viktigaste.
– Kaffe värmer överraskande bra och länge. Själv har jag också viltkött i frysen, och med en kylväska kan man äta köttet de första dagarna
Även om tre dygn är en vettig gräns så talar Rytivaara för att bereda sig för längre perioder.
– En vecka klarar man sig. Därefter börjar det bli viktigt med samarbete med grannar och andra som bor i närheten. Nog för att så allvarliga störningar är mycket osannolika.
Han påpekar att han aldrig talar om säkerhetspolitik som hybridhot och sabotage (som förverkligats i Sverige för att par år sedan) – och att han inte är ute efter att skrämma någon. Riskerna är ändå värda att tänka på – som solstormar – även om det först kan framstå som osannolikt på gränsen till fiktion.
– Tänk bara på solstormen på 1800-talet, och vad det kunde leda till i dagens värld. Allt har elektronik, också bilar. En långvarig katastrof där allt det slutar fungera för en längre tid leder fort till stora problem. Det sägs att det blir anarki efter fem bortblivna varma måltider. Det är inte många dagar.
Han suckar och påpekar att det är mycket osannolikt.
– Och så fungerar våra myndigheter mycket bra, där armén i värsta fall kan hjälpa. Och vatten får man oftast via släpvagnar som staden placerar på olika ställen. Men det är alltid bra att vara beredd.