Det blåser friskt kring Lovisa hamn
I början av november kallade Lovisa Hamnfastigheter till ett möte med grannarna och lade fram planer på ett förändrat Valkom. Nu lever invånarna i ovisshet: får de bo kvar i sina hem eller blir tvångsinlösningar aktuella. Den senaste tiden har stadens bolag Lovisa Bostäder Ab köpt fastigheter i området, men nyligen avgick hela styrelsen – delvis på grund av situationen med hamnen.
I början av november kallade Lovisa Hamnfastigheter till ett möte med grannarna för att diskutera framtiden. Två av stadens företag har börjat köpa upp fastigheter i området, och det har varit tal om tvångsinlösningar i framtiden. Men grannarna vet inte vad som egentligen händer, eller om de tvingas flytta.
Ett återkommande tema de senaste åren har varit bullret och koldammet från Valkom hamn – något som dragits till sin spets på sistone. En process är på gång i Vasa förvaltningsdomstol, samtidigt som hamnbolagen försöker köpa upp fastigheter i närheten av hamnen.
Målet är av allt döma att tömma delar av Valkom för att trygga hamnens fortsatta verksamhet. Man vill skapa en buffert mellan hamnen och invånarna – krasst sagt ett sätt att slippa problemen med grannar som klagar. Invånare i trakten har varit upprörda över att processen varit både överraskande och aningen hemlighetsfull, och att det varit brister i öppenheten (ÖN 7.10).
Den 5 november bjöd Lovisa Hamnfastigheter till ett möte med grannarna i hamnen för att diskutera saken – en träff med uppskattningsvis ett hundratal deltagare där det visade sig att pressen inte är välkommen, trots att ett antal deltagare önskat att frågan borde ventileras i offentligheten och bett ÖN:s reporter delta.
I går, den 21 november, var frågan aktuell igen. Nu med en begäran om påskyndande av delgeneralplanen för området.
Inte öppet möte
Några minuter innan mötet i hamnen börjar kommer hamndirektör
Tiina Vepsäläinen över till reportern för att fråga om han representerar pressen, och säger att medierna inte är välkomna. Matsalen i hamnen är nästan fullsatt.
– Vi vill tala med fastighetsägarna i trakten, och vill behandla medierna jämlikt. Vi har inte bjudit in presssen. Meningen är att kunna diskutera fritt, säger Vepsäläinen.
Hon vill inte kommentera varför pressen inte får deltatrots att här finns ett allmänintresse – inte minst eftersom det handlar om en ovanlig process för att planlägga ett område och kanske tömma delar av Valkom på invånare. Det håller Vepsäläinen ändå inte med om.
– Sådant har det aldrig varit tal om, säger hon innan hon går sin väg.
Stadsdirektör Jan D. Oker-Blom har tidigare uppgett att det förr eller senare blir aktuellt med tvångsinlösningar på området som kallas Estlandstriangeln, där Lovisa Bostäder (vars styrelse avgick på fredagen, se sid 7) och Lovisa Hamnfastigheter försökt köpa fastigheter en tid. I samband med det sade Oker-Blom att det inte är något som fastighetsägarna behöver bekymra sig över just nu (ÖN 7.10).
– Ingen är tvungen att sälja nu. Men man kan börja tänka på saken. Man måste nog flytta på sikt, sade Oker-Blom då.
De gjorda köpen är inte offentliga, med hänvisning till att bolagen visserligen ägs av staden men att de inte är i myndighetsposition och därför inte föremål för samma offentlighetsprinciper. Direktivet att börja köpa kom från utvecklings- och koncernsektionen den 22 augusti där tre av ledamöterna jävade sig.
Lovisa Hamnfastigheter har för sin del bett staden försnabba delgeneralplanen för området. De motiverar ansökan med att man vill försäkra sig om att ”boendet, trafiken och arbetsplatserna är en fungerande helhet”, ett område där det ”är bra att leva och som samtidigt understöder en utveckling av hamnområdets livskraft”. Estlandstriangelns södra delar uppges ligga för nära hamnverksamheten, och från just det området har det kommit ”gott om klagomål” kring miljötillståndet, vilket föranleder att man igen granskar huruvida ”hamnverksamheten och boende kan existera förhållandevis nära varandra”.
Anonyma mötesdeltagare
Två mötesdeltagare som ÖN talar med efter mötet i hamnen är besvikna. Ingendera vill uttala sig med namn, med motiveringen att ämnet är känsligt. Bägge uppger att mötet inte gav några svar, och att de blev förvånade över att pressen inte fick delta. Den första uppger att man inte haft konstruktiva diskussioner, och att hamnrepresentanterna ställer sig i försvarspositioner.
– Vi är alltså lika kloka efter mötet som innan. Det, och bristen på kommunikation, stör mest. Man kan inte påtala brister. De säger att allt går enligt lagen och är inom gränserna.
På mötet frågades vilka områden som berörs, vilket inte blev något klarare – något som också stämmer för ödet för fastigheterna i närheten av hamnen.
– Men jag tror inte att det blir ak
tuellt med tvångsinlösningar. Det förutsätter allmännyttiga ändamål, och såsom jag ser det är inte hamnen det. Kommuner kan visserligen göra sådant, men jag tror att de lämnar de som inte vill sälja utanför planen.
Hen får frågan om det är rimligt att klaga om man flyttat in som granne till en existerande hamn.
– Vi har bott här i flera generationer. Själv tycker jag också att man inte ska klaga i onödan, man ska vara restriktiv. Men sedan ska klagomålen också bemötas sakligt.
Skuldbelägger grannarna
Den andra mötesdeltagaren upplevde att hamnbolagets Tiina Vepsäläinen skuldbelade grannarna, att hon motiverade planändringen med att klagomålen antyder att grannarna inte ser Estlandstriangeln som en trivsam boendemiljö.
– Hon menade att hamnens samarbetspartner inte kan jobba i hamnen om de måste sätta tid på tillståndsprocesser från klagande grannar. Och att vi har klagat så mycket att det inte fungerar i längden och att Estlandstriangeln inte fungerar som bostadsområde. Oker-Blom (stadsdirektör, red anm) nickade instämmande när han satte där i bakgrunden.
Hen nämner också att Vepsäläinen frågade sig om någon som klagar så mycket kanske inte mår bra hemma och kanske borde bo någon annanstans.
– Vid flera sammanhang talade hon mycket nedlåtande om oss invånare, det fick mig att undra om det var medveten och cynisk provokation. Är det rimligt att klaga om man flyttat in som granne med en existerande hamn?
– Vi flyttade hit för femton år sedan, medvetna om att hamnen ligger nära. Vi kollade upp saken, och det garanterades då att man nog ska få bo kvar, att hamnen inte har några större anspråk. Och under åren har vi inte störts nämnvärt. Det är på sistone som bullret och dammet blivit ett problem.
”Käbbligt”
Mötesdeltagaren är upprörd över att hemmet, barnens hem sedan de var små, kanske måste säljas. Hen fick ändå inga klara svar på vilka fastigheter som kan bli föremål för tvångsinlösning.
– Det frågades. Men de backade och sade att inga beslut är fattade. Sedan sade Oker-Blom att de tidigare köpen handlar om ”strategiska investeringar”, men kunde inte säga hurudana investeringar. Han kunde inte medge att det hänger ihop med planändringen. Det blev lite käbblande. Och Vepsäläinen blev kanske lite mållös mot slutet och återkom bara till att ”vi hittar nog en lösning”.
Mötesdeltagaren har också fått se förslaget från hamnen, alltså ritningar över hur området kunde planeras, precis som ÖN som publicerar kartan i artikeln.
– En deltagare frågade om det finns planer eller ritningar. De svarade rakt ut nej. Men jag har själv sett kartorna. Men kanske det handlar om hårklyveri, att de har en benämning som vi inte vet om.
Hen upplever också att det är underligt och omodernt att pressen inte fick delta.
– Egentligen är det oacceptabelt i situationen som hamnen och staden överraskande försatt oss i. Vepsäläinen inledde också mötet med att säga att poängen är att öppna upp diskussionen mellan hamnen och grannarna om planen. En underlig uppfattning av öppenhet, anser jag.
Flyttar gränsen
Ett par veckor efter mötet uppger stadsdirektör Jan D. Oker-Blom att målet med allt är att garantera verksamhetsförutsättningarna i hamnen på lång sikt.
– Eller inte ens på särdeles lång sikt. Det handlar om gränsen som går i nord-sydlig riktning som måste flyttas lite västerut.
Han nämner att åtminstone en del av invånarna i Estlandstriangeln måste flytta bort förr eller senare, med början där hamnen först utvidgar.
– Det är inte nödvändigtvis hela Estlandstriangeln som är aktuellt, utan området närmast hamnen. Det stämmer alltså att hamnen behöver en viss mängd utrymme för att fungera effektivt och ha en framtid. Bakgrunden är att vi har en gammal hamn och en gammal stad, och att man hittills inte beaktat gränsen mellan bostadsområde och hamn på ett klokt sätt. Det vill vi korrigera genom att skapa en plan som skiljer dem åt.
Exakt vem som tvingas flytta med tiden är oklart – det avgör delgeneralplanen, vilket innebär att det kommande planarbetet pekar ut gränser. Den karta som existerar
pekar inte ut vilka hus som är aktuella, även om man ringat in området. Angående den säger Oker-Blom att hamnen nog kan komma med önskemål.
– Men det är inte säkert att de får som de vill. Någonstans ska gränsen gå, men inte nödvändigtvis just där.
Han ser ingen stor dramatik i att stadens bolag köpt och köper fastigheter.
– Lovisa Hamnfastigheter har en självklar roll i sammanhanget, och att äga fastigheter vid hamnområdet. Det kräver ingen specifik styrning, eller beslut. Det är en helt operativ fråga, och jag ser inget hemlighetsmakeri där.
Men man har i tysthet köpt fastigheter för en detaljplan eller delgeneralplan som inte ens existerar ännu?
– Oavsett kan köpen vara till nytta. Det handlar om att de vill ha buffertzon även om man inte nödvändigtvis har verksamhet just där.
Vad som händer med eventuella tvångsinlösningar är oklart.
– Det går inte att säga på rak arm, det fattar man separat beslut om. Det första skedet kan betyda byggförbud för att förhindra byggen som eventuellt måste flyttas eller lösas in. Men byggförbud är inte automatiskt eller en nödvändighet. Tvångsinlösningar blir aktuella om planen är stadfäst för något annat ändamål än i dag.
Han medger motvilligt att det handlar om en ganska ovanligt process, även om han påpekar att mark regelbundet blir tvångsinlöst av olika orsaker.
– Det blir säkert mera vanligt i södra Finland som är allt mera tättbefolkat. Oftast handlar det förvisso om mark utan bostäder.
Tvångsinlösningar blir aktuella om planen är stadfäst för något annat ändamål än i dag.
Jan D. Oker-Blom
stadsdirektör i Lovisa En deltagare frågade om det finns planer eller ritningar. De svarade rakt ut nej. Men jag har själv sett kartorna.
Invånare i Valkom