Klienternas behov beaktas bättre när Sibbo lägger om hemvården
Från och med årsskiftet kommer de tre hemvårdsteamen i Sibbo att i högre grad organisera sitt arbete på egen hand. Målet är att bättre beakta klienternas individuella behov och att göra arbetsflödet smidigare.
Med den holländska Buurtzorg-modellen som förebild inledde man i Sibbo ett pilotprojekt i början av 2018 för att utveckla hemvården i kommunen. Hemvårdsorganisationen Buurtzorg har väckt internationell uppmärksamhet genom att man med hjälp av självständiga team på 10–12 vårdare lyckas producera högklassig vård till relativt låga kostnader. I Sibbo arbetar tre hemvårdsteam och som en del av pilotprojektet har ett av dem arbetat med att tillämpa Buurtzorg-modellen.
Sibbos nuvarande hemvårdsledare Katja Suursalmi inledde sitt arbete i februari då pilotprojektet redan pågått i ungefär ett år.
– De erfarenheter vi har av pilotprojektet visar att Buurtzorg-modellen inte rakt av kan kopieras i Sibbo. Däremot kan vi utgå från den då vi försöker hitta nya sätt att jobba.
Beakta klienterna
Suursalmi säger att ledstjärnan då man utvecklar arbetsmetoderna är att klienterna ska kunna bo hemma med så hög livskvalitet som möjligt. Men att övergå till en mindre hierarkisk struktur där hemvårdsteamen blir självstyrande kräver stora förändringar i tänkesättet.
– Det krävs förändringar i hur man bygger upp arbetsskiften och fördelar arbetsturerna. Även systemet med egenvårdare och hur man garanterar vårdens kontinuitet måste förändras när man övergår till självstyrande team.
Styrkan i det nya systemet är att hemvården bättre kan beakta klienternas och även vårdarnas individuella behov.
– Till exempel om en klient gillar att sova längre på morgonen kan arbetet läggas upp så att hemvården kommer på besök då det passar bäst för klienten. För hemvårdspersonalen ger det nya arbetssättet större möjligheter att påverka sitt eget arbete.
Det nuvarande pilotprojektet avslutas vid årsskiftet och efter det ska alla tre hemvårdsteam i kommunen utvecklas i en mer självstyrande riktning.
Men större frihet för med sig större ansvar och att teamen förmår ta demokratiska beslut.
– Alla som ingår i ett självstyrande team måste vara införstådda med det nya sättet att jobba och förbinda sig vid det. Så det är ingen enkel process vi går in för vid årsskiftet. Tanken är ändå inte att alla förändringarna införs med en gång. Och trots att två av teamen inte direkt varit med i pilotprojektet har de ändå varit involverade i utvecklingen.
Suursalmi säger att kommunikationen är viktigare än någonsin i de självstyrande teamen.
– Man måste ha en öppen dialog och ha förtroende för varandra så att teamen kan ta beslut även under möten där alla medlemmar inte har möjlighet att vara på plats. På det viset kan man tillsammans få arbetet att fungera.