Byarna intar Lovisa stadsmuseum
Lovisa museum presenterade i veckan sin nya utställning ”Hundra byars bygd”. Syftet är att ge upprättelse åt Pernå, Liljendal och Strömfors byar som enligt personerna bakom utställningen ofta faller i glömska.
Museiintendent Ulrika Rosendal är en av personerna bakom utställningen och berättar hur de ser utställningen som ett jubileum för kommunsammanslagningen som skedde för tio år sedan. Som ett extra plus fyller också Lovisa stad i år 275 år. På utställningen får besökarna bekanta sig med det gamla jordbrukssamhället och med hur vardagen tidigare sett ut. Kartor över 1500-talets bygränser finns att beskåda varav många fortfarande lever kvar i dag.
På gamla kartor har Ulrika Rosendahl kunnat räkna till att det funnits 111 byar runtom i Lovisanejden, av dessa finns ett 80-tal kvar. På utställningen tas det också upp vad en by egentligen är.
– En by kan vara en koncentrerad boplats med åkrar runtomkring, berättar Ulrika Rosendahl. Det är tack vare de nitiskt förda skatteböckerna under Gustav Vasas tid på tronen under 1500-talet som kartor över Lovisanejdens byar kunnat ritas upp inför utställningen.
Det är ett långt och gediget arbete som ligger bakom utställningen. Under planeringen och förberedandet har personerna bakom utställningen fått studera många kartor och även åkt runt i byarna för att ta del av deras historia. Ulrika Rosendahl har därför en önskan som också kan tolkas som en utmaning för museets besökare:
– Åk runt i byarna och se dem med egna ögon, det är ingen slump att vi bor som vi gör i dag.
Två folk möts
Under 1200-talet bosatte sig svenska nybyggare i Lovisanejden. Där träffade de finländare som sedan tidigare bodde i området. Det har inte hittats många fynd från järnåldern i området.
– Däremot finns det bevis på att åkerodling skett redan under 700-talet, säger Ulrika Rosendahl.
Lovisa stad grundades år 1745 av den svenske kungen som då besökte staden. Namnet fick staden efter kungens fru, den svenska drottningen Lovisa Ulrika. I och med grundandet av staden fick också Lovisa tillstånd att börja bedriva handel med utlandet,
– Att Lovisa fick lov att handla med utlandet spelade en stor roll för stadens utveckling. På slutet av 1700-talet var Lovisa Finlands tredje största stad, berättar Ulrika Rosendahl.
Dagens samhälle formas
Det var under 1700-talets senare hälft som Lovisa upplevde sina främsta glansdagar, handel med stora ekonomier som Spanien genomfördes. Samtidigt började också den gamla Lovisanejden förändras mot det Lovisa vi ser i dag. Innan grundandet av Lovisa stad var byarna koncentrerade till små ytor med åkrar runtomkring sig som byborna tillsammans skötte om. Efter grundandet av staden blev det vanligare för familjer att äga sina egna åkrar, vilket ledde till ett mer splittrat samhälle. Det mera utspridda samhället som lever kvar i dag föddes då fler familjer blev självständiga med sina egna åkrar, då de tidigare bott tätt ihop med andra familjer för att gemensamt sköta åkrarna.
Typiskt för bysamhället var städsemarknaden, som var årets stora dag då arbetsgivarna anställde nya drängar och pigor. Den dagen avslutades ofta med fest och rikliga mängder alkohol. Marknaden upphörde under tidigt 1900-tal och ersattes med modernare anställningsmöjligheter för det arbetande folket. Det var ungdomsföreningar som grundades från och med 1896 som hade stor del i avskaffandet av städsemarknaden. De stod även bakom andra förändringar som skedde i Lovisanejden under samma tidsperiod.
Till utställningen har miniatyrmakaren Taina Pailos gjort en miniatyrmodell av en traditionell parstuga med människor boende i stugan. Bilderna på utställningen kommer från museets egna samlingar och svenska litteratursällskapets arkiv. Det finns också fotografier av fotografen Alf Willner som är tagna på 1950- och 1960-talet där livet i byar visas upp.