8 bostadstrender – pandemin har delvis påverkat marknaden
Pandemin var som en trolldryck för bostadsmarknaden. Priserna rusade och vi började drömma om att bo på annat sätt. Men mycket tyder på en återgång till det gamla trots att coronan behåller sitt grepp. 1 Städerna regerar fortfarande
Under pandemins första år trodde många att flyttrörelsen hade vänt – i stället för inflyttning skulle de största städerna snart drabbas av utflyttning när distansarbete skulle bli en bestående del av våra liv.
Och i viss mån har bedömarna fått rätt. Helsingforsregionen har tappat invånare till övriga landet. Samtidigt är inflyttningen till regionen från utlandet ändå stor och det föds fler än vad det dör.
Och någon flykt till landsbygden verkar inte vara på uppseglande. Bara 11 procent av finländarna skulle välja en landsortskommun vid en flytt, enligt Lokal-Tapiolas färska enkät om finländarnas flyttdrömmar.
Pandemin har kanske rubbat balansen mellan städerna, men som grupp verkar städerna stå ohotade.
2 Lättare hitta hyresbostad
Utbudet på hyresmarknaden har ökat kraftigt under pandemin. Det gäller framför allt huvudstadsregionen. Det beror framför allt på att det byggts rekordmånga nya bostäder samtidigt som de potentiella hyresgästerna blivit färre när inflyttningen till regionen bromsat in. Det har lett till att hyrorna stigit i mycket maklig takt. Hyresgästerna har nu makt att välja och vraka i utbudet.
Här finns ännu inte några tecken på en återgång till tiden före pandemin.
3 Priserna fortsätter stiga
Om hyrorna till och med backat gäller det motsatta för ägarbostäderna. Priserna har stigit med 5–8 procent på årsnivå i huvudstadsregionen, Tammerfors och i Åbo.
Det efter att priserna steg måttligt i de största städerna under 10-talet, och sjönk i stora delar av landet under samma tid.
Under sensommaren och hösten har prisrusningen mattats av något, men fortfarande stiger priserna i till exempel Helsingfors i snabbare takt än strax före pandemin.
4 Antalet affärer ökar inte längre
Under pandemins första år stegrades bostadsfebern. I Helsingfors nådde man sedan toppen strax innan sommaren i år. Sedan dess har aktiviteten på bostadsmarknaden minskat. I början av hösten låg antalet affärer redan på lägre nivå än under samma tid i fjol.
Antalet affärer kan påverka prisnivån på olika sätt. I början av pandemin ledde bristen på försäljare till att utbudet minskade. Då tvingades köparna höja sina bud för att klara sig i konkurrensen. Nu råder större balans.
5 Dyrast blir dyrare
Ända sedan finanskrisen i slutet av 00-talet har de dyraste bostäderna stigit mest i pris, medan förmånligare boende fått nöja sig med en mer anspråkslös utveckling.
Först gällde den här tudelningen hela landet. Små- och mellanstora städer fick se sjunkande priser medan priserna steg i de största.
Senare har tudelningen börjat gälla också inom städerna. Hypoteksföreningen har kallat det här för ett Wolt-fenomen. Där matbudens välbärgade kunder bor har bostäderna blivit klart dyrare. Där matbuden själv bor, ofta i städernas utkanter, växer behovet av små hyresbostäder.
Följden är att bostadsmarknaden splittras i många verkligheter. Varje stadsdel blir en värld i sig. Här ser pandemin snarare ut att ha accentuerat en utveckling som redan var på gång.
6 Större bostäder för vissa men inte alla
Coronapandemin ledde till att intresset för stora lägenheter ökade, efter flera år då små kompakta bostäder dominerat stort.
Frågan är om den här trenden får ytterligare skjuts när coronarestriktionerna förlängs in i 2022.
Trenden motverkas av en demografisk utveckling där ensam- och tvåpersonershushållen blir allt fler. Hushållen med fler än tre personer utgör bara cirka 20 procent av hushållen i Helsingfors. Den demografiska utvecklingen är antagligen en starkare kraft än pandemin.
7 Räntorna låga fortfarande
När det i veckan blev klart att Jerome Powell fortsätter som chef för Federal Reserve klättrade de amerikanska räntorna uppåt. Det för att marknaden tänkte att valet ökar sannolikheten för räntehöjningar.
Varje nyhet om räntorna påverkar också de finländska bostadsköparna, även om steget från dollarräntorna till euron är rätt långt. Bankerna har berättat om hur kunderna väljer olika ränteskyddsprodukter när räntan blir ett debattämne i medierna.
I verkligheten har räntorna i euroområdet sjunkit igen under hösten efter att de steg något i våras. De flesta prognosmakare räknar fortfarande med att de hålls låga under de närmaste åren.
8 Klimatkampen påverkar
Priset för fjärrvärme i Helsingfors höjdes med 30 procent i höstas. Det efter kraftigt stigande priser på bland annat utsläppsrättigheter.
Vid årsskiftet kostade det 30 euro per ton att släppa ut ett ton koldioxid, nu över 70 euro.
Klimatpolitiken kommer att påverka hur mycket vi betalar för boendet under de närmaste åren. Samtidigt drabbar själva klimatförändringens följder bostadsmarknaden, också i Finland. Symtomatiskt är att Hypoteksföreningen i höstas tog in miljörisker i sin kreditutvärdering för bostadsmarknaden.